Jag minns tillbaka.
Här är jag.
Med mitt positiva graviditetstest i handen.
Det var en märklig känsla.
Första testet gjorde vi en söndag.
Jag kunde inte hålla mig längre!
Vi åkte på morgonen till Ica och handlade ett test eftersom vi inte hade något hemma.
Jag fick hålla morgonkissen inne och var jättenervös!
Minuterna när jag väntade på resultatet kändes som en hel evighet.
När det var dags att titta syntes bara ett litet litet svagt streck.
Nästan så att det inte fanns.
Lite halvt besviken men ändå full av hopp så tvingade jag sambon till apoteket för att köpa ett nytt, ett clearblue, som det står GRAVID eller EJ GRAVID på.
Det där med att vänta ett par dagar till och testa igen är inte riktigt min grej.
Så på måndag morgon testade jag igen.
Denna gång ÄNNU mer nervös!!
Sambon sov när jag fick beskedet.
Det stod ju GRAVID, helt klart och tydligt!
Jag tog med stickan och väckte sambon.
Jag behöver inte beskriva vår lycka va?
Ni får föreställa er själva..
Hela dagen på jobbet satt jag som i trans helt insjunken i mina egna tankar.
Vi hade stängd dag med utvärdering för säkerhets skull så att mina tankar var någon helt annanstans var ju inte direkt lägligt.
På torsdagen ringde jag mvc och berättade att jag var gravid.
Den stackars bm som svarade måste ha trott att jag inte var riktigt klok.
- Ehh, hej. Jag heter ...... ..... och jag är gravid.. *en stunds tystnad
- Och du vill vara gravid?
- Ja! Ja visst vill jag det!!! *Skratt
Sen bokade vi in inskrivningssamtalet och pratade lite allmänt om graviditet och grejer.
Dagen efter låg ett tjockt kuvert i brevlådan med böcker och olika folders.
Första riktiga jättegråten kom några dagar senare när sambon pratade om bebisboken och vad som stod i den.
Att han hade läst den på helt eget initiativ gjorde mig jätterörd och jag brast ut i gråt.
Jaa, jisses.
Det var starten på vårt äventyr.
Ett äventyr som bara precis har börjat..