Min födelsedag.
Söndagen den 10 juli firade jag min födelsedag (som egentligen var den 13 juli). Min sthlms-boende storasyster med man och son var nere på semester men åkte hem på min födelsedag så jag valde att ha kalaset tidigare för att alla skulle kunna vara med. Det var första gången på många många år som både mamma-sidan och pappa-sidan firade mig samtidigt så det var stort. Nästan alla bonus-syskon kunde närvara så vi var inte långt ifrån full pott. Min gudfar och två små-kusiner var också med, samt vår kompis Niklas.
Vi hade lagat massor med mat och sambon hade varit duktig och grillat!
Under kaffet och tårtan så smög jag upp bakom mamma och gav henne och pappa varsitt paket.
Mammas reaktioner på paketet kan ni se nedan....
(bilden på mina systrar och fadderbarn har inte med paket att göra)
Paketen innehöll nämligen varsin mugg.
På mammas stod det världens bästa mormor och på pappas stod det världens bästa morfar.
Sambon och jag skall nämligen bli F Ö R Ä L D R A R (om allt går som det är tänkt).
Vi väntar barn.
Alla födelsedagsgäster reste sig av chock och kramades och skrattade och grät en hel del.
Jag grät redan innan mamma hade fått fram muggen och sambon stod och försökte fota reaktionerna.
Nu efteråt minns han inte ens att han har tagit några bilder alls.
Vi var väldigt nervösa och förväntansfulla.
Jag var jätterädd för vilka reaktioner vi skulle få.
Jag hade liksom gått och bävat för att alla skulle rycka på axlarna och knappt gratulera.
Fast jag borde ju vetat bättre med min härliga familj!
Det var en helt otrolig dag med solsken, lyckotårar, skratt och kramar!
Vi fick dela vår glädje med våra närmaste och det var väldigt många känslor i omlopp.
Vi valde att inte berätta tidigt i graviditeten utan väntade tills den första "säkra" gränsen var nådd och vi hade varit på inskrivningssamtal.
Det var en låååång och svår väntan och längtan efter att få dela vår lycka med dem vi älskar.
Lyckligtvis kom min födelsedag så lägligt så att vi kunde berätta för alla samtidigt.
Nu vet också de flesta av våra vänner.
De närmaste har fått veta lite "då och då" när vi träffats eller hörts av.
Jag har fortfarande inte berättat på jobbet men skall göra det så fort semestern är slut och alla är tillbaka.
Nu har ni också fått ta del av vår lyckliga "hemlighet" även om ni kanske har anat varför jag har käkat gröna oliver och lekt törnrosa den sista tiden!
Oj! Jag blev tårögd när jag läste nu! Gud vilket minne.... Jag älskar er så otroligt mycket!!!!!!!!!! Och tänk vilken fin kille ni fick <3
Blir helt tårögd av att läsa detta och sitter snabbt och torkar ögonen innan någon kollega kommer in på rummet ;-) Minns själv när vi berättade det. Det var på julaftons morgon då vi gav mamma och pappa en julklapp. Den innehöll en signerad skiva från Peter Jöback där det stod "grattis till första barnbarnet". Behöver jag säga att det blev gråtkalas även hos oss??
