Långa nätter
Nu har jag börjat spy av min halsbränna. Trevligt värre. Men nu är det inte långt kvar.
Det var extra skönt att vakna upp i morse och veta att jag har hela helgen framför mig, med massa sambomys. Han skall bara jobba några timmar sen är det vi, och jag skall följa efter honom som en liten svans. En liten jobbig kärlekskrank svans.
Det kanske är vår sista helg utan bebis. Snart kommer livet att förändras på ett sätt man nog inte kan förstå innan det har hänt. Och vi längtar oss tokiga båda två. Men nu är det inte långt kvar. Snacka om att stå och trampa på målsnöret. Egentligen är det en vecka kvar till Bf idag. Och vem vet? Kanske bebisen har snurrat runt på något magiskt sätt? Då får vi snällt vänta vidare som alla andra.
Jag drömmer mycket nu. Bearbetar nog massor i sömnen, fast jag kommer inte riktigt ihåg vad jag drömmer. Vet bara att det är mardrömmar.
Snart min älskade lilla skruttbebis, snart skall vi äntligen få träffas och se varandra. Du kommer att vara världens underbaraste. Det vet jag redan!
