Mina bästa tips för första tiden hemma.

Under graviditeten läggs mycket fokus på själva förlossningen. Man laddar, förbereder sig mentalt, pluggar på om smärtlindring och går profylaxkurser. Under föräldrautbildningen låg fokus på förlossning och skötsel av bebisen och vad man kunde förvänta sig av de första dygnen med späck, navelstump, avslag och allt DET DÄR. Det handlade också lite om amning. Vi fick se en kort film om perfekt fungerande amning och lovorden att det kommer igång efter några dar (det går vi in på en annan dag).
Men vad händer när man kommer hem från bb? När man inte har någon personal att ringa på. När ingen städar åt en. När man måste både bestämma och laga mat. När amningen inte går så enkelt som på film och förlossningen blev helt annorlunda än vad man var inställd på. Allt med ett litet litet knyte man älskar så innerligt och är så rädd om och all världens hormonpåslag som en extra krydda.
Jag blev ju ganska ledsen som bekant och drabbades av en sväng baby blues de första två veckorna som jag också bloggade om. Men det fanns några grejer som hjälpte mig mycket i början den första månaden, innan Sixten och jag lärt känna varandra ordentligt.
Här kommer mina bästa tips!
- SKIPPA STÄDHETSEN!
Ägna första tiden åt din lilla bebis. Städa kan du göra sen. Bebisen kommer inte att krypa under soffan och kvävas på en dammråtta. Jag lovar.
- TÄNK EGO!
Anpassa besöken efter hur ni mår och vad ni vill. Alla är förstås nyfikna på den nya familjemedlemmen men det är ni som bestämmer hur och när ni vill släppa in besökare. Drabbas du av Baby Blues, släpp bara in besökare som du är riktigt bekväm med. Man vet aldrig när känslorna svallar över.
- FYLL FRYSEN OCH KYLEN!
Se till att ha mat hemma som är enkelt att äta med en hand och som smakar bra även om det skulle ätas kallt. Sånt som går att skära med sked är bra, annars kan man förbereda kvällen innan. Djupa tallrikar är bra! Glöm inte att dricka mycket vatten och äta dina vitaminer.
- GE ANSVARET TILL DEN ANDRA PARTNERN!
Låt partnern sköta hemmet första tiden. utan dåligt samvete. Och utan att ställa krav och gnälla. Det vill säga; släpp ansvaret över hemmet, helt. Låt henom göra på sitt sätt. Detta bestämde jag mig för när det blev bestämt att jag skulle snittas och inte fick lyfta tungt eller städa. Nu förstår jag inte hur jag skulle haft tid till det heller. Och låt andra partnern vara med. Man är (oftast) två med ansvaret för ett barn.
- SÅLLA BLAND RÅDEN!
Många vill ge tips och komma med råd. Använd dem ni fastnar för och strunta i resten. Lyssna på din magkänsla! Du sitter ofta på svaret själv. Och BVC har inte alltid rätt heller. Glöm inte det.
- SLÄPP RUTINERNA!
Mat och toalettbesök har en tendens att bli lite när som helst under dan. Jag kissade bara kvällstid med sambon hemma den första månaden. Men det blir sakta bättre! Ta hjälp av bärsjalar/bärselar om du måste ha händerna fria.
-TILLÅT DIG ATT KÄNNA!
Att få barn är stort. Det största som finns. Det är många känslor i omlopp. Överväldigande känslor av kärlek och rädsla. Oavsett om du är strålande glad, jätteledsen eller en blandning så lyssna på känslorna! Går inte baby bluesen över? Sök hjälp. Prata om det. Stäng inte in dig med känslorna. Det finns hjälp att få! Be om hjälp om ni behöver avlastning. Använd kontaktnätet för att komma loss nån timma om ni behöver. Man älskar inte sitt barn mindre än någon annan bara för att man inte har barnet på bröstet dygnet runt.
Men allra viktigast är nog: TILLÅT ER VARA NYBÖRJARE! Med tiden lär ni känna er bebis och förstår varför den gråter och hur ni skall göra med allt praktiskt. Ditt barn växer rekordsnabbt och innan du vet ordet av har du fått ditt första leende. Det är så mycket kärlek och glädje!! Och det växer bara med tiden och blir större och större.. Även när man tror att kärleken nått maxgräns.. Det finns liksom ingen hejd på allt det fina.