Efter 1,5 timmes läggning går jag ner till köket. Varken jag eller Sixten var särskilt närvarande ikväll. Jag blandar ett glas saft. Först häller jag upp den kocentretade jordgubbssaften, sen är det isbitarnas tur. Isbitarna ramlar överallt på diskbänken och jag känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken. Jag biter ihop. Har jag inte gråtit än idag så skall inte isbitarna lyckas få mig.
Jag lägger två knäckebrödskivor på en liten bricka och går upp mot sängen. På väg förbi trappan fångar jag upp en färdig påse tvätt som skall hängas upp. På övervåningen snubblar jag till på en leksakshammare i plast. I magen sprattlar det till och bebisen gör sig påmind.
Efter att den blöta tvätten hängts upp prydligt på en tvättställning från IKEA så sjunker jag ner i sängen och plockar fram min mobil. Sen bloggar jag.
Min sambo ligger på sjukhus. Våning fyra, avdelning A4, strokeenheten.
Det som verkade vara diabetes var proppar och here we go again. Han sluddrar när han pratar, ansiktet domnar bort och vi är tillbaka där vi var för sex år sen. Röntgen och kontakt med Karolinska. I morgon får vi förhoppningsvis några besked på hur de går vidare.
Pappa jobbet? Frågar Sixten mig när vi kommer hem till vårt tomma hus. Katten jamar efter mat. Sixten släpper frukostbrödet i hallen och jag konkar på jackor, väska och en matkasse från MAX. Vi sättet oss vid bordet och packar upp vår mat. Nej gubben svarar jag. Pappa är inte på jobbet, pappa är på sjukhuset hos doktorn. Jag är lugn och trygg, stadig på rösten. Ler för att visa att det inte är farligt. Vi skojar och busar. Sjunger högt med munnen full av hamburgare och Sixten ruskar sin äppeldricka och låtsas att det regnar. Jag torkar upp dropparna på bordet.
Det var runt lunchtid jag fick veta att han åkt in till akuten. Klockan ett kunde jag smita iväg från jobbet och hämta en väska med kläder och andra viktiga saker han behöver när han är inlagd. Sen fick jag åka ner till sjukhuset och träffa honom en stund. Sen åkte jag raskt vidare till Sixtens förskola och hämtade honom för att åka till mitt jobb och ta hand om stängningen.
På tvn är det premiär för Allsång på Skansen. Niklas Strömstedt sjunger glatt på en av hans mest kända låtar och nu får tårarna göra vad de vill.
För jag skulle inte va nånting om du inte fanns.