Lång och tradig väntan.
29 April 2014

I torsdags var jag på inskrivningssamtal. Alla prover togs på tisdagen och jag fick veta att allt såg fint ut. Bra järn, bra blodtryck, lider varken av hiv eller några andra sjukdomar, bra blodvärde, bra allting förutom en liten detalj då. Mvc:an hoppade inte direkt jämfota över min vikt och till skillnad från min förra barnmorska som sa åt mig att jag inte skulle oroa mig för vikten så fick jag denna gång fasta ramar att hålla mig inom. Jag som rasade upp 24 kg med Sixten. Jag har lite att jobba på. Men det skall gå fint, det har jag bestämt mig för. Och samlar jag på mig sådär mycket vatten den här gången också så får det helt enkelt vara så. Jag får göra det jag kan. Hitintills är viktuppgången på 0 kg. Mvc:an är nöjd och jag är lite rädd.
22:36:54
Graviditet Torsten
Kommentarer 1
Innan jag gick lovade mvc:an att hon skulle boka in en tid till rutinultraljudet som sen skulle skickas hem till mig. Så nu går jag där otåligt och hämtar in posten troget varje dag. Jag vill veta NU!
Framför allt vill jag se att det är en levande bebis där inne, att moderkakan är fin och sen vill jag veta vilken vecka jag är i.
Jag har nämligen redan kännt av vår lilla älskling i magen sen några veckor tillbaka men enligt våra uträkningar så borde jag vara i vecka 14+4 idag. Mvc:an klämde på min mage och sa att livmodern nog var en eller två veckor större än vad den borde i vecka 14.
Det skall bli mycket spännande att få veta.
Vårt preliminära datum är 23 oktober <3
Det gör ju absolut ingenting om det blir två veckor tidigare.
Hej då trimester 1.
27 April 2014

Jag känner att en sammanfattning av första trimestern är på sin plats. Nu är den äntligen över och ingen är lyckligare än jag för det!
Snart har vi förhoppningsvis en sån här liten raring igen!
21:20:34
Vardagsliv
Kommentarer 3
Illamående - med Sixten mådde jag illa väldigt lite under hela graviditeten och det var mest på mornarna om ens det över huvud taget. Den här gången kom det som en chock i det allra tidigaste skedet och höll sig konstant resten av trimestern. Ja jävlar va illa jag mått. Hela dygn. Jag har inte spytt en enda gång men så har jag satt mig som en padda platt på arslet varje gång det varit överjävligt. Jag klarar inte av att spy. Det är det värsta som finns. Ändå har jag stundtals bett om att få spy i hopp om att få vara fri från illamåendet en liten liiiiten stund bara.
Växtvärk i livmodern - jag tillhör den lyckliga skara som har en väldig mensvärk som sänker en varje månad. Nu under första trimestern har jag fått några schyssta veckor med samma smärta. Mycket värre än med Sixten i magen. Då var det lite fjuttiga molande värkar men den här gången snackar vi P A I N. Riktig hänsynslös sådan. Jag har förväntat mig blod och död i trosorna varje gång jag gått och kissat i samband med ett sånt anfall.
Cravings - inte ett enda i matväg faktiskt. Med Sixten hetsåt jag gröna oliver hela första trimestern men här har det bara varit avsmak för allt mer eller mindre. Oliver, fly fan va äckligt. Jag har dock halsat mängder med vatten. Min kropp skriker av törst och då allra mest isvatten så det har jag fyllt på kroppen med i mängder.
Hunger - ja jävlar va hungrig jag har varit. Jag som egentligen aldrig har hungerkänslor, bara sug, har varit extremt hungrig från vecka 7 någonstans. Jag har vaknat på nätterna av att jag är hungrig. Vatten har varit min räddning.
Tröttheten - åh, värsta jag varit med om NÅGONSIN. Sixten har dragit upp mig varje morgon i x antal veckor. "Mamma fädi" har han kvittrat sådär halv 6 på morgonen. Överlag har jag varit mycket tröttare denna omgång.
Humörsvängningar - ja, eh, ni kan ju fråga min stackars familj om den saken. Ena stunden fnittrande och andra stunden storbölandes.
Yrsel - hör ihop med illamåendet. En konstant karusell-värld har jag befunnit mig i.
Kramp i tårna - vad är detta? Kramp? Hade jag inte alls med Sixten i magen.
Kroppen - magen svullnade upp direkt och redan i vecka 10 började nya jackan att bli trång. Magmusklerna måste ha vrålat "let it ALL HANG OUT!!!" från sekunden jag blev befruktad. Typ. Fingrarna tjocknar emellanåt. Ska detta också bli en vattenfylld graviditet?
Finnar - Mmm, det har jag fått några, känns igen från graviditeten med S.
Ömma bröst - rör och du dör. Det bästa har varit att gå bh-lös hemma. Men det värsta har varit när Sixten råkat komma emot, sambon försökt tjuvnypt eller när tuttarna skall släppas ur bh-n. Aj!
Ledsamheten - jag har alltid varit en gråtare. Jag gråter för allt. Efter att Sixten föddes blev det ännu värre, fast än att jag inte trodde att det var möjligt. Alla känslor jag har ackompanjeras av gråt. Men den här gången.... Aj aj aj säger jag bara. Jag gråter inte bara sådär stilla och fint längre. Jag tokgråter å det häftigaste ni kan tänka er. För allt! Samma dag som jag plussade hörde jag låten hey brother spelas på radion och associerade direkt till Sixten som skall bli en storebror och tårarna spröt. Sen dess har det varit öppet flöde.
Kärleken - redan innan vi såg plusset på stickan så började min sambo klappa mig på magen. Den här bebisen är så älskad och efterlängtad! Vi vet ju hur stor kärleken är. Vi är förberedda. Åh, det är ett sådant fantastiskt mirakel att få vara med om detta en gång till! Vi tar inget för givet - men den här gången vågar vi njuta från första stund. Med Sixten i magen svävade jag ju på moln. Jag klappade dygnet runt på magen, sjöng, vaggade och njöt av allt liv som växte i mig. Men det var ju så abstrakt. Nu är jag så medveten. Det ligger verkligen en liten människa där inne. Ett barn lika fantastiskt och älskat som sin storebror. Jag må känna mig mer död än levande emellanåt, men det är så värt allt i slutändan!
Nu vill jag ha ultraljud så att jag kan få se ett friskt litet pyre och en moderkaka som inte sitter fast i snittet, sen kan jag vara lugn <3

Vilken dag!
26 April 2014

Först och främst; TACK för alla fina grattis både här, på fejjan och genom sms. Det lär regna inlägg om lillskrot och graviditeten här under ett par veckor. Det har varit svårt att blogga och utelämna graviditeten även om ni kanske har anat.
Under eftermiddagen hade vi besök av finaste familjen. När huset och trädgården blev tom och Sixten hade somnat (på 10 minuter!!!) så suckade vi glatt och sa till varandra hur lyckliga vi är som har så fina vänner i vårt liv.
Barnen har lekt, det har byggts drivbänk, det har pratas om smått och gott, utemöblerna har duschats, korna har fått besök och det har ätits massor med frukt och mat. Dagen har varit galet intensiv, men jag är inte ens trött. Jag är bara glad. Glad och pigg. Precis som Sixten lär jag nog somna ovaggad ikväll.
Det är så härliga tider nu!
20:10:47
Vardagsliv
Kommentarer 0
Idag vaknade vi till strålande sol. Och strålande sol har det verkligen varit hela dagen. Förmiddagen gick i ett nafs med lite städ, tvätt och stadsbesök.



Äntligen är vi tillräckligt friska för att träffa några vänners lilla bebis i morgon också! Annars hade jag deppat ihop över att det redan är dags för söndag.
Påskkort med en extra twist.
24 April 2014
19:43:28
Graviditet Torsten
Kommentarer 7

I år avancerade vi påskpysslet med att göra egna påskkort.

Sixten valde bokmärken som han klistrade upp på a4 papper, sen klippte jag ut dem i lite mindre format. Vi avslutade med en tummekyckling på varje kort.

Ja, och så en extra påsk-hälsning på baksidan av kortet som gjorde många lite extra glada:

<3 kärlek
Kryp ihop och gråt.
23 April 2014

Ikväll är det mycket oro som cirkulerar. Ögonlocken är tunga och kroppen ber om att få sova men huvudet har ett uppdrag. Jag kan ta på tankarna, snurra dem flera varv, spela dem baklänges, ifrågasätta dem, acceptera dem. Men de vill inte försvinna. Det gnager och skaver. Jag är harmonisk och lugn i grund och botten så det är inga djupa och mörka orosmoln som har tagit över mig. Mer små gråa moln, inte regntunga men tillräckliga för att solen inte skall ta sig igenom.
22:26:18
Vardagsliv
Kommentarer 0
Jag vet att det är bättre i morgon när jag vaknar. Det kommer förhoppningsvis vara en annan känsla när jag kommer hem från jobbet i morgon.
Det ser jag fram emot.
Vi har världens bästa affär.
23 April 2014

I grannsocknen Stenkyrka hittar man världens bästa affär. I alla fall om man frågar Sixten. Smöret tog slut när vi gjorde potatismos så vi fick åka och handla innan läggdags.
I affären har de en liten lekhörna med en stor traktor man kan sitta och ratta i. Sixten är stormförtjust i den och jag kan handla under tiden han leker.
21:48:56
Vardagsliv
Kommentarer 0

Det ekologiska sortimentet växer och det är något vi försöker uppmuntra. Det är fantastiskt att man kan handla ekologiskt smör och kaffe sådär i en lite mindre affär på landet. Jag älskar hur världen "vaknar" mer och mer.
När någon dör står tiden stilla.
22 April 2014

Min mormor har fullt med kusliga och övernaturliga fenomen kring sin släkt. Bland annat den här mystiska klockan som nu står hemma hos min mamma. Klockan är min mormors mammas fasters från början.
Visarna är omsorgsfullt nedpackade och klockan är bara framme för att vara fin. Men när den var i sin helhet var den fullt fungerande. Ja förutom vid vissa tillfällen då den stod helt stilla och vägrade att ticka. Vid dödsfall i släkten la den helt enkelt av. Vid flera tillfällen stannade klockan "bara sådär" och vägrade att vridas upp. Det visade sig att någon i släkten hade dött vid varje tillfälle. Kusligt. Jag förstår att mamma inte har den igång.
19:28:10
Vardagsliv
Kommentarer 0

Ja jävlar i min lilla låda.
21 April 2014

Idag har jag verkligen haft en dålig dag. Jag har liksom mått som jag sett ut. Håret har inte ens blivit borstat utan hängt där bak som en trasslig klump mest och vittnat om tuffa tider. Solen fick mig på gott humör en stund tillsammans med grillat och mysiga Marre som var hos oss på middag. Men ärligt, det bästa på hela dagen var att få sova middag med Sixten.
22:35:34
Vardagsliv
Kommentarer 0


Idag har jag verkligen haft en dålig dag. Jag har liksom mått som jag sett ut. Håret har inte ens blivit borstat utan hängt där bak som en trasslig klump mest och vittnat om tuffa tider. Solen fick mig på gott humör en stund tillsammans med grillat och mysiga Marre som var hos oss på middag. Men ärligt, det bästa på hela dagen var att få sova middag med Sixten.
Han har för övrigt lidit av baksmälla efter tre sockriga dagar och middagar i sträck. Rubbade sovtider, rubbade mattider. Ja hu stackarn. Han sa bestämt nej när jag börjare förbereda smått om att den härliga ledigheten tyvärr tar slut i morgon. Jag förstår honom, för jag känner precis likadant.
Jag har verkligen haft sommar i hjärtat dessa dagar och nu längtar jag ihjäl mig efter den riktiga sommaren! Det blir en fyra dagar lång arbetsvecka och sen är det äntligen helg igen! Lycka!
Påskdagen.
20 April 2014

Idag har Gotland bjudit på SOMMAR! Jag har faktiskt ingen lust att gå tillbaka till jobbet på tisdag. Jag vill ha mer sommar och semester nu. Den där längtan jag gick och bar på är ju ännu värre nu!
Det hade grott igen "lite" grann..
Vi utökade jordgubbslandet med en halvmåne.
Det var t-shirt väder..
Mormor, morbror och kusinerna var med!
Sixten ville bada i poolen. Lite tidigt än..
Jag och lillsyrran som smällkarameller..
22:46:10
Vardagsliv
Kommentarer 1
Vi har varit ute och fixat nästan hela dagen. Sambon i trädgårdslandet och jag i trädgården.
Bland annat tog jag tag i jordgubbsplantorna.



Mot kvällen åt vi middag hos min mamma. Sixtens mormor alltså.



I morgon är det sista lediga dagen. Vi skall ta det lugnt, bara vara hemma och njuta och se till att Sixten hinner vila upp sig inför förskolan och vardag. En kompis till oss kommer hit på grillat också!
Kan vi få sommarväder i morgon med tack?
Påskafton.
19 April 2014

Idag var det dags för middag hos min pappa. I år var vi ett litet samlat gäng som målade ägg och åt middag. Ingen från andra sidan havet kom hem över påsk så det var vi och farmor, men mysigt ändå förstås!
Enligt tradition målade vi ägg som hängdes upp i kökslampan. Sixten som hade tålamod till ett ägg förra året avancerade till två i år.
Grillat stod på menyn!
Det var fint dukat!
Sixtens pappa fick en öl. Det var länge sen han fick en så han blev glad.
20:03:40
Vardagsliv
Kommentarer 0




Nu är jag så trött så ögonen går i kors. Sambon nattar barnet och jag ligger raklång i soffan och funderar på om jag skall poppa lite popcorn eller om jag skall stenslockna i sängen.
Jordfräs, omplantering och sol.
19 April 2014

Det är inte bara att fixa ett potatisland. Särskilt inte om man skall odla fler saker än potatis. Jag kanske skall kalla det för trädgårdsland istället?
Sambon kör varv efter varv med jordfräsen och i morgon skall vi börja rensa bort rötter, stenar och gräs. Allt är så pirrigt och roligt! Ett riktigt äventyr. Om vi lyckas och faktiskt kommer att få ett gäng potatis, morötter (Ahhh gott!!) och lök så kommer jag nog hoppa jämfota av glädje.
Sixten och jag tar hand om tomaterna, paprikan och de olika chilisarna så länge. Det är dags för omplantering för några av dem.
Vi behöver så fler tomater också, endast två frön har kommit upp och det räcker inte på långa vägar..
12:09:36
Odlamedemla
Kommentarer 0



Långfredag.
18 April 2014

Efter att Sixten fått en tidig lunch så packade vi in oss i bilen och åkte ut till Sixtens farmor och farfars husvagn i Hide.
Det var ganska blåsigt och kallt när vi kom dit men det blev varmare under dagen. Vi hade packat massor med kläder i olika varmhetsgrad så vi var förberedda. Sixten hade väl helst gått naken om han hade fått. Vi kan nog vänta oss en förkylning efter den här helgen.
Hide har ett fantastiskt brott med stora vattenpölar. Vi tog oss dit för att titta om ödlorna hade vaknat. Sambon och Sixtens faster hade var sin hov och siktet inställt på ödlor (eller vattensalamandlar som de egentligen heter).
Till en början verkade brottet tomt sånär som på små yngel som låg i klungor och väntade på att få kläckas.
Men så efter en stund så fångades det en, sedan två..
Efter en stund hade vi hittat väldigt många, både hanar och honor. Spännande tyckte kusinerna.
Naturen är så vacker runt gotländska brott. Jag skulle verkligen inte kunna tänka mig att flytta härifrån. Innan jag fick barn kunde jag tänka mig det, men inte nu längre. Det är så pirrigt att kunna ge Sixten de guldkorn som förgyllde min barndom. Vi bor där vi hör hemma. Där det passar vår lilla familj att bo. Det är förstås olika för varje familj. Men jag är nöjd med att vara "fast" här. Aldrig aldrig tänker jag flytta.
Jag njöt av solen. Just nu känner jag en svag hetta i ansiktet och det är verkligen vårfeelings för mig.
Dagen bjöd också på såpbubblor. Det och en glad unge som fick klättra.
Och så grillat förstås! Mums!
Vi kom hem lagom sent och Sixten somnade gott i sin säng efter favoritsagan. Han mumlade om kusinen och bilar och traktorer innan han somnade gott. Det var svårt att lämna sängen och kliva upp igen. I morgon väntar nya äventyr.
20:48:02
Vardagsliv
Kommentarer 0










Skärtorsdag.
17 April 2014

Vi började dagen med att äta frukost i lugn och ro. Sovmorgon kunde jag glömma men vi hann dammsuga av undervåningen och plocka en del. Då är det nästan värt att vakna innan 6.
När prickarna var på kunde vi åka iväg till vårt första stopp som var gammelfarmor Viran. Min fantastiska farmor som var så pigg och glad. Sixten gav henne massor med kramar och charmade henne sådär som han gör på sitt eget vis. 
Vi åkte vidare hem till min mamma för lunch och sovtime men där tog allt en väldig tvärvändning. Varken mormor eller Danne var hemma, konstigt tyckte Sixten. Han ville absolut inte äta och när vi skulle sova ville han absolut inte sova. För då var han hungrig. När han skulle äta så blev han ledsen för att jag redan hade ätit och att han fick äta "själv". När vi skulle vila var klockan så mycket att allt hade runnit över. Det blev en sån där riktig fajt igen och vi somnade sent efter mycket om och men.
När vi fick våra ägg var vi skitnöjda. Vi hurrade glatt när vi äntligen kom i mål! Vi var superglada fram tills vi öppnade äggen och insåg att det bara var äckligt godis.
Fy fan vilken pärs. Jag var svettig, arg, ledsen och lite besviken på att vår roliga dag skulle få ett sånt slut.
20:26:31
Vardagsliv
Kommentarer 0


Hos Viran finns bästaste grejerna.
När vi vaknade var det dags för PÅSKPARADEN! Sixten var alldeles stum första halvan av alla utklädda människor. Vid lekstugan fick han feelings och dansade resten av vägen ner. Jag hade fullt jobb med att hålla koll på vart han var så att han inte skulle komma bort i kaoset.

Sen.började.vägen.upp... Kan någon påminna mig om att man parkerar bilen vid mål nästa gång? Fy fan vilken kämpig väg vi hade upp. Sixten blev helt bananaz och kastade sig mot vägen och skrek och låste sig i någon slags ilsk panik. Jag försökte med alla medel att få honom på gott humör men det var helt meningslöst. Han ville absolut få gå själv men varje gång jag satte ner honom sprang han åt fel håll eller så kastade han sig mot bilarna som körde förbi. Jag kunde inte lugna honom. Till slut rann det över för mig också. Jag bar honom skrikandes och sparkandes hela vägen från hamnen till södercentrum. Upp för backar. Förbi glada familjer som tittade på mig som om jag misshandlade honom (så kändes det iaf just då).
När vi kom till södercentrum satte jag oss på en bänk och drog fram en banan som jag erbjudit hela vägen från hamnen. Äntligen var han mottaglig för den. Han åt banan och jag såg hur hans blodsocker stabiliserade sig.

Jag fick med honom glad till bilen och vi tog oss hem. Det var en sån LYCKA att få komma hem!
Kvällen har varit jättemysig och vi har skrattat, jag har blivit tröstad av sambon och nattningen gick sådär bra som vi har blivit vana vid. Jag har fått lugna ner mig och förutom vägen till bilen så har vi haft en fantastisk mysig dag. Jag tänker inte låta den händelsen förstöra en sån fin dag!
Resten av påskhelgen är vi samlade hela familjen. Allt blir liksom lättare när man är allihop. Så det ser jag fram emot.
Glad påsk!
Äntligen långledigt!
16 April 2014

Mina fantastiska arbetskamrater bestämde sig för att ge mig ledigt i morgon. Jag har därför 5 lediga dagar med min älskade Sixten, påsk och lugn och ro. Vi har bara massor med roliga saker inbokade med start i morgon.
Min sötnöt..
20:55:43
Vardagsliv
Kommentarer 1

Alltså jag har nog aldrig längtat så mycket efter påsk som i år. Vi var ju långlediga i julas men det känns som evigheter sen!
Sambon är åter sjuk, vi tar ett djupt andetag och dyker in i nästa sjukdomsperiod med allt vad det innebär. Min stackars älskling. Kan det inte få vända snart!?
Hoppas att ni får en fantastisk påsk!
Mer mer mer!
15 April 2014

Jag har ett barn med läslust! Ett barn som ber om att få läsa och som vill läsa samma bok om och om igen. Just nu njuter jag verkligen av det. Jag hoppas att det håller i sig för det finns verkligen inget roligare!
Favoritboken just nu... Läses om x antal gånger innan Sixten är fädiii..
10:00:02
Vardagsliv
Kommentarer 0
Det finns bara fördelar med att läsa för sitt barn.
Jag är och har alltid varit oroligt intresserad av bilderböcker. Att läsa högt är något av det allra bästa jag vet. Jag har gått två kurser på högskola om just bilderböcker (och ungdomsböcker) och hade gärna arbetat som bibliotikarie med inriktning på barn och ungdom. Om jag någon gång kommer att byta yrke så är det ett starkt alternativ. På äldre dar skall jag nog försöka mig på att skriva en eller två bilderböcker också. Det hade varit fantastiskt!

Att bo kvar.
14 April 2014

Vi har bott i väldigt många olika hem. Efter studenten flyttade vi till ett litet hus i sambons födelseort som vi hyrde i strax under ett år. Vi flyttade in på hösten och när sommaren kom så flyttade vi ut. Vi hade väldigt lite pengar att röra oss med på den tiden. Vi stämplade och hade praktik. Levde ofta på nudlar och ravioli. Cigaretter var viktiga, ja och så bensin och sprit förstås. Livets måsten när man är 19.
Vi älskar att bo här! I vårt fina Bullerbyhus med kor och flugor.
19:58:30
Vardagsliv
Kommentarer 1
Efter det lilla söta huset flyttade vi in till stan och bodde i en källare under min mammas hus. Där bodde vi i 1,5 år. Under första tiden lyckades sambon landa ett jobb. Jag hade ströjobb hit och dit, jobbade extra lite här och var. Hösten 2007 började jag plugga på högskolan. Det var en dröm att bo i stan och kunna cykla till nollningen, skolan och ja överallt. Vår ekonomi började stabilisera sig då vi hade fasta summor pengar som kom in varje månad.
Till det nya året så gick vi och köpte ett hus. Där snackar vi impulsköp. Vi var tillbaka i sambons födelseort. Det var ett jättegulligt hus och jag tänker fortfarande på det ibland. Vi hade så många drömmar och planer. Vi var inte mogna nog för ett hus på långa vägar! Och sambon som nyss hade blivit sjuk gjorde att vi var ganska vilsna båda två. Efter några månader gick vi isär under dramatiska förhållanden. Jag flyttade in hos mamma. Sambon behöll huset. Efter två månaders storgråtande var jag tillbaka.
2009-2010 var jobbiga år för oss med sjukdomar och gräl. Mycket hände på kort tid och vi bestämde oss för att fly. Vi sålde huset i ett rasande tempo och flyttade till en lägenhet i stan. Just då älskade jag att bo i lägenhet. Jag påbörjade en lång psykisk läkprocess men för första gången på väldigt länge började jag känna mig trygg.
Efter ett år hade vi blivit gravida. Vi längtade ner på marken och hittade en radhuslägenhet på markplan en mil utanför stan. På samma ort som jag arbetade. Där bodde vi i två år.
Sen längtade vi till ett mer "ostört" liv på landet. Vi bytte bort ett kvarter till det fantastiska hus vi bor i idag.
Vi hyr ett lagom stort hus mitt på landet i grannorten till min födelseort. Här känner vi oss hemma och har nästan allt vi kan drömma om.

Visst har jag ytterligare en dröm, mitt hjärta bultar för ett kalkstenshus med djupa fönster, en stor sal med vackert åldrat trägolv. Kanske kan det bli verklighet en dag? Jag tror att vi kommer att flytta minst en gång till i vårt liv. Men just nu är vi faktiskt NÖJDA! Vi har allt vi drömmer om. Snart har vi bott här i ett år och jag vågar börja inreda och känna mig som hemma. Kanske att vi vågar satsa på att måla om och fixa lite också. Här blir vi kvar många år framöver.
Smörgåskrasse.
14 April 2014

Sixten är än så länge inte så delaktig i vårt odlande av tomat, paprika, jalapeno och habanero som (äntligen) börjar titta upp. För att träna tänkte jag att vi kunde börja med något enklare och som går snabbt!
Perfekt för en tvååring och en mamma med halvdant tålamod. Det blir gott på smörgås och i sallad om några dar!
10:00:31
Odlamedemla
Kommentarer 0
Smörgåskrasse behöver man inte vänta på, det växer väldigt fort och man ser tydliga resultat varje dag.

Det doftar ljuvligt ur våra diken!
13 April 2014

Igår sprang jag på Ramslök alldeles med vägen där vi bor. Hela dikeskanter och en del i skogen har vi upptäckt.
Vilken fantastisk upptäckt! Genast blev jag sugen på att göra Ramslökspesto, något jag såg på fejjan att en gammal arbetskamrat hade gjort. Ramslök är fin att ha i smör också. Sambon verkar sugen på att smaksätta olja med den. Det finns helt enkelt massor med att använda Ramslök till.
14:15:43
Vardagsliv
Kommentarer 0

Första gången jag stötte på Ramslök var på mitt första sommarjobb vid Lummelundagrottorna. Jag jobbade i en butik som innehöll ett gigantiskt kvarnhjul och alldeles nedanför växte det mängder med Ramslök. Doften var överväldigande och chefen lärde mig namnet på växten redan fösta dagen eftersom nästan varenda en av besökarna frågade vad det var.
När man gör sitt barn illa.
12 April 2014

Idag lyckades jag göra Sixtens liv till en pina. Ibland undrar jag om jag ens har några hjärnceller där inne i huvudet. Vi hade lekt ute hela förmiddagen och hade besök av en stor kompis och en liten kompis. Lunchen blev försenad och Sixtens humör vippade sådär på kanten som det kan göra om han är hungrig och trött. Vi åt lunch. Klockan blev mycket och Sixten ville leka en stund med lilla kompisen innan vi skulle sova lunch. Leken gick bra fram tills den lilla kompisen gick på toaletten och Sixten tog över en leksak som kompisen lekt med. Kompisen ville ju såklart fortsätta leka med leksaken efter sitt toalettbesök men jag såg på Sixten att det var kört. Det hade runnit över. Alla gränser var sprängda men vi försökte ändå medla. Det var tvärnej och vi bestämde att han behövde sova innan det eskalerade ännu mer. Men gör det verkligen det?
John deere-prinsen.
20:54:47
Vardagsliv
Kommentarer 2
Vi bestämde över huvudet på honom. Jag bar upp honom förtvivlad och skrikandes. La honom i sängen skrikandes. Han hade utbrott efter utbrott. Jag försökte prata med honom och han lugnade sig korta stunder för att senare få utbrott igen. Jag sjöng alla hans finaste sånger. Höll om honom. Lät honom ligga avigt. Klappade och kliade på ryggen. Men utbrotten blev bara värre. Till slut satte vi oss upp i sängen, jag tog honom i knät med hans älskade vovve i hans famn. Sen klappade jag honom över pannan och håret. Viskade att jag älskade honom och att jag var ledsen för att att jag gjort honom illa. Sakta kom de där snyftningarna som signalerar att han börjar lugna ner sig från allt det jobbiga. Efter en stund drog han en darrande sista suck och sen somnade han och jag kunde flytta ner honom på kudden. Jag låg vaken ett tag och tittade på honom. Skämdes över att jag inte kunnat hantera situationen bättre. Arg över att jag inte hållit koll på tiden och läst av honom så som vi brukar. Sen somnade jag med armen runt mitt barn. Vi behövde närhet båda två.
Det var månader sen vi hade en sån där nattning. Jag hade glömt hur jobbigt det är för Sixten, och för mig.
Kvällens nattning var sådär lugn och mysig som "vanligt" med småprat, många pussar och kramar.
Jag funderar fortfarande på vad jag hade kunnat gjort annorlunda. Att vara förälder är inte lätt... Att vara en tvååring med sin egen vilja och önskan om att bli respekterad och lyssnad på är heller inte lätt. Ibland blir det så vansinnigt fel. Jag är mån om att prata om att det blev fel, och att jag är ledsen för det.
Det viktigaste i världen är att kunna säga förlåt.

Nu fräser vi upp landet!
12 April 2014

Det börjar bli dags att få ner potatis som för oss är årets nybörjar-sådd. För varje år utökar vi oss lite och nu när vi tänkt bli fasta här i vårt Bullerbyhus så kan vi börja satsa lite mer!
Vi fick assistans från fina Vatlings. Nu skall vi gå med en liten jordfräs och få det fint sen så satsar vi på färskpotatis till midsommar.
13:11:21
Odlamedemla
Kommentarer 0
Ett land med potatis och morötter har vi tänkt oss. Kanske lök, vi har inte kollat om de är kompatibla än. Jag längtar efter egna morötter, endast uppdragna och avsköljda. Min barndoms största smakupplevelse (jag hade alltid en morot i handen). Morötter från affären kan liksom inte mäta sig alls med egna "sommarmorötter".

Vi har turen att få låna trädgården hos granngården till vårt potatisodlande. Det är ett gammalt land där sen innan. Men oj va vi kommer att få dra ogräs i sommar. Till förbannelse skulle jag tro.
Kärlek och fredagsmys!!
11 April 2014

Den här familjen går mot friskare tider. Pappan i familjen har just avslutat sin sjuttioelfte kortisonkur och nu hoppas vi verkligen att det blir lugnt för ett tag framöver. Sixten verkar börja läka från sin förkylning även om han fortfarande är andfådd och har varit riktigt trött om kvällarna. Jag tuffar på och bara längtar efter en "hel" och frisk familj.
En piggelin på fredagen var tydligen beställt. Gullunge!
22:16:15
Vardagsliv
Kommentarer 0

The twilight saga
11 April 2014

19:59:15
Vardagsliv
Kommentarer 1


Alltså vem har lust att åka till Forks känner jag?? Vad är det för en vinst? Alla som läst böckerna och sett filmerna vet att Forks är ett kallt och mörkt ställe med mycket regn. Fast nu tryckte jag ju inte på läs mer-knappen. Det kan ju vara så att man får ligga på en blommig äng med sin glittrande andra hälft.
Jag älskar hela Twilight-serien. Främst böckerna då, men jag har sett alla filmerna och äger både dem och böckerna. Det är Bella som är hjälten och det älskar jag!
Min nyaste crush är Hungerspelen. Äger böckerna. Har dock bara läst första. Men jag har sett första och andra filmen och är så fantastiskt förälskad i Katniss, också en riktig hjälte.
Nästan så att jag skall börja bläddra ikväll...
Påsklängtan!
10 April 2014

Nästa vecka är det äntligen påsk. Jag längtar efter fyra lediga dagar på raken tillsammans med min familj. Vi har beställt sol och många plusgrader. Jag försökte få kompa ut eftermiddagen på skärtorsdagen men det går inte att lösa. Förra året tror jag att jag hade stängning. Det är visst inte meningen att Sixten skall få gå på påskmarsch. Vi får skjuta det till nästa år. Vad är väl en bal på slottet - typ. Kanske kan hans pappa komma ifrån. I grund och botten är det väl jag som vill klä ut mig och gå marsch. Haha..
El gigantus påskus risus..
21:48:47
Vardagsliv
Kommentarer 0
Vi har varit ute och jagat påskris jag och Sixten. Det är delvis klätt med prickiga fjädrar och små kort. Vi tar några fjädrar om dagen. Vi skall måla ägg också jag och Sixten. Dels på påskafton hos morfar men också hemma. Kanske färga med lök och rödbetor, det minns jag att jag var väldigt fascinerad av som barn.
Ah, du heliga trötthet, försvinn! Jag vill vara pigg nu. Trodde att solen skulle göra under, och det gör den dagtid, men efter klockan 6 är jag som en zombie.
Nä, påskledigt, det behöver jag det.

Den dagen.
09 April 2014
Viveka Sjögren har skrivit en fantastisk bok om flyktingbarn gestaltade som fåglar. En fågelfamilj tvingas fly när några skator tar över deras hem. Lillasyster fågel klarar inte resan och dör, pappan är försvunnen och den lilla familjen blir tvunga att fly till ett annat land för att överleva.
21:50:20
Vardagsliv
Kommentarer 0


Länsteatern besöker gotländska förskolor med en teater baserad på boken och jag fick lyckan att de den idag. Det var en tårögd fröken som satt bland barnen i publiken. Jag fick verkligen bita ihop för att inte släppa lös monstergråten. Boken och teatern förklarar på ett enkelt och bra sätt hur livet för en familj i flykt kan vara. Barnen var förtrollade under hela föreställningen och pratade mycket om den efteråt. Under samlingen pratade barnen om lillasyster fågel som dog och om de svartvita fåglarna som skrämt familjen.
Jag tänker på de flyktingbarn jag träffat genom livet och ryser. Det går inte att föreställa sig den skräck och fruktandsvärda verklighet de familjerna befinner sig i. Jag kan inte ens tänka mig in i hur det skulle vara att lämna Sverige för att rädda Sixtens och mitt liv.
Jag tänker inte fördjupa det här på ett politiskt plan. Men jag antar att ni kanske anar min ståndpunkt. Sverige har en stor famn att öppna.
Äääälskling...
07 April 2014
- vad heter den där filmen med de blåa varelserna?

20:35:45
Vardagsliv
Kommentarer 0

Såhär lät det igår när jag försökte få hjälp med att komma på filmtiteln Avatar:
- smurfarna? *skratt
- näjä!!
Ibland känner jag mig jävligt motarbetad, och kränkt. Lättkränkt.

Noah, Pompeji och en kall kropp.
06 April 2014
Idag har jag varit frusen till och från hela dagen. Jag brukar vara sådär skönt varm men inte idag inte. Nu börjar jag få upp värmen och det skall bli skönt att krypa ner långt under täcket och somna tidigt.
Fredagsmys...
20:28:23
Vardagsliv
Kommentarer 0


Vår dejt i fredags var jättemysig. Det blev joda tillslut. Vi sparar Isola Bella till nästa bio-dejt. Jag längtar redan. Pompeji är nästa film som vi vill se. Jag har alltid varit oroligt intresserad av staden som begravdes och bevarades i Vesuvius aska. När jag var ung var det människornas öden som fångade mitt intresse. De gjutna människorna som ligger kvar i de positioner de dog. Föräldrar som håller om sina barn i en sista oändlig omfamning. Hundar bredvid sina mattar och hussar. Ansikten i skräck. Hu, jag ryser. Idag är det kulturen/konsten/arkitekturen som lockar. Kulturkuf som man är. Jag har lovat mig själv ett besök i staden en vacker dag.
Filmen Noah kan jag verkligen rekommendera. Det är en film som skall ses på bio. 3D formatet förhöjde upplevelsen. Det är en storslagen film. En aning tunn på sina håll, det är ingen Titanic eller Avatar, men den är helt klart sevärd! Jag grät som att jag inte gråtit på tio år. Se den så förstår ni varför.

Favoritsöndagar.
06 April 2014
Favoritsöndagar startar med att den som vaknar först får se i drömmarnas trädgård tills resterande familjemedlemmar klarar av att öppna ögonen. Sen går vi ner på nedervåningen, fixar toalettbestyren, packar fram frukost och njuter av att slippa ha bråttom. Eftersom vi går upp så tidigt fortsätter vi morgonen med småplock och städ/tvätt/disk. När graderna stigit något så går vi ut.
12:51:10
Vardagsliv
Kommentarer 2


På gården där vi hyr vårt hus finns stora traktorer och maskiner. I bästa fall behöver vi använda en till något grävprojekt så att Sixten får åka på riktigt och inte bara sitta i hytten och ratta. När vi tröttnat på fordon så lockar korna. Först hälsar vi på utekorna. Sen går vi till lagården. Där inne får man spola stövlar och hälsa på fler kor. I stora inhägnader ligger tjocka kor och väntar på att föda. Lugna och fokuserade ligger dem där och väntar. Vi brukar gå fram och säga peppande ord. Fråga hur dem mår, om de har ont och om de är förväntansfulla.
Vi hälsar på kalvarna som ligger och myser i sina boxar. När vi kommer så reser dem sig upp och får klappar och kärlek. Sixten stoppar in huvudet och kvittrar glatt till sina små kompisar.
Helt plötsligt börjar det bli dags för lunch. Vi spolar av oss det värsta, klär av oss på verandan och går in och tvättar av oss ordentligt med tvål och vatten. Sen är det matdags följt av vila.
Eftermiddagens äventyr får stå på paus tills vi vaknar igen.
Tunga minnen.
05 April 2014

För några år sedan var jag verkligen nedbruten och genomledsen. Hela själen värkte och jag visste inte vem jag var eller hur jag skulle ta mig ur all kaos jag hade skapat och hamnat i. Ibland undrade jag till och med om jag skulle överleva eller om hjärtat skulle ge upp. Jag såg verkligen inget ljus nånstans och mitt liv verkade vara dömt till olycka och ångest.
22:28:42
Vardagsliv
Kommentarer 1
Jag förstod nog ändå aldrig riktigt hur dåligt jag faktiskt mådde, men nu i efterhand kan jag bli rädd och orolig över känslorna jag bar på och den enorma ångesten som höll i mig hårt.
Det är några år som jag bokstavligt talat grät bort. Ältade bort. Där jag misshandlade mitt inre och grävde ner mig allt djupare. De åren är de värsta åren i mitt liv. År som jag gärna hade velat radera även om jag oftast inte ångrar saker och ting.
Problem försvinner inte om man inte tar tag i dem. Tillslut var jag tvungen att vända om. Det var hårt. Det gjorde ont. Det fungerade tillslut. Det var det svåraste jag gjort och det tog väldigt lång tid. Länge var jag tvungen att isolera mig från sånt som gjorde mig illa. Människor som fick mig att framkalla ångesten. Jag skar av, skar bort, skyddade mitt inre som ett litet spädbarn. Jag var så skör, jag behövde få läka. Sakta blev det bättre. Jag började skratta, sjunga, hitta tillbaka till livet. Ta tag i problem jag skjutit framför mig allt för länge. Säkert två år gick åt till att bara beta av och eliminera ångest som låg på hög och väntade på att bli gjort. Ni vet när man misskött skolan och helt plötsligt har 5 arbeten och 7 läxor som tickar i hjärtat som en bomb. Jag betade av och ångesten släppte.
En del sviter lever kvar från den djupa och mörka perioden. Bland annat så vågar jag inte vara mig själv med andra om jag inte är 100% trygg. Jag vågar inte flamsa som den flamsmajan jag är och jag kan nog upplevas som en aning reserverad och kylig om man inte sett min riktiga sida. Den där när jag dansar och sjunger, skrattar och showar. Bjuder på mig själv och glittrar med min humor nära till hands. Nu är jag ju en lung person med många tankar och grubblerier tillsammans med allt flams. Men utåt kan jag kanske uppfattas som stel. Ja om jag inte är trygg i situationen förstås.
Det jag kämpar med nu är att våga uttrycka mina tankar öppet. Att jag skall våga säga vad jag tycker. Att jag skall våga hamna i konflikter som inte behöver bli svåra sår. Att jag skall våga bjuda på mig själv för att kunna njuta av livet - nästan jämt.
Det här är mitt liv. Jag börjar närma mig 30 och jag vill inte vara rädd och försiktig. Jag vill ta plats. Älska mig själv och våga kasta ut mig i livet utan att bry mig om huruvida jag kommer att bli älskad och accepterad. Jag vill glittra obehindrat och våga bjuda på mig själv även i otrygga situationer. Kanske bara skita i att vara otrygg helt enkelt.
Jag vill liksom bara vara jag. Utan att hålla tillbaka.
Fredagsdejt.
03 April 2014

I morgon skall jag gå på dejt med den stora mannen i mitt liv. Den lilla mannen i vårt liv skall sova hos sin mormor och morfar Danne. Jag skall få sova en hel natt och vakna av mig själv. Det har inte hänt på väldigt länge.

20:23:44
Vardagsliv
Kommentarer 1
Vi skall strosa, äta middag på tu man hand och sen är det popcorn med bio som gäller. Vi skall se NOAH i 3D-format och jag har sett trailern ungefär hundra gånger så jag är laddad. Vi har inte bestämt vilken restaurang vi skall äta på, men det står mellan Isolabellas fantastiska pizzor och Jodas stora nachostallrik. Vi skall hålla händer, pussas, titta varandra i ögonen och skratta tillsammans. Vi ska prata oavbrutna om hur fantastisk vår son är blandat med framtidsplaner och annat sånt där som faller bort i vardagen. Vi pratar i och för sig om hur fantastisk vår son är dagligen just nu eftersom vi är inne i en sån fin och harmonisk period, men ändå, det tål att ältas.
Älskling. I år har vi varit tillsammans i 11 år. Förlovade i 9. Och för snart ett år sedan friade du! Jag älskar dig mest! I morgon är det vår dag!

Kom fort sommar!
02 April 2014

Det är dags att lämna in semesterlapp till Sixtens förskola. Semestern är ju fortfarande bara på önske-stadiet men vi hoppas på många lediga veckor tillsammans.
22:01:40
Vardagsliv
Kommentarer 0


Det är dags att lämna in semesterlapp till Sixtens förskola. Semestern är ju fortfarande bara på önske-stadiet men vi hoppas på många lediga veckor tillsammans.
Förra sommaren var helt fantastisk och jag längtar som en tok efter denna sommar. 3 månader kvar. Det kommer att gå fort nu när solen och värmen smyger sig tillbaka.
Jag är både en mamma som hanterar semesterlapp och en förskollärare som hanterar ett gäng lappar varje år. Semesterlappen är viktig för oss som arbetar i förskolan! Jag har fått höra att det suckas och stönas över semesterlappens årliga entré. Men vi som arbetar i förskolans värld har också rätt att ta ut semester. Att vi vill veta hur era barn är lediga är för att vi vill kunna erbjuda en trygg verksamhet sommartid för de barn som är i behov av den. Det går inte att slänga in helt nya vikarier i en verksamhet med barn. Vi gör vårt bästa för era barn. Det är era barn som är i fokus. Vår semester kommer i andra hand. Då kan jag tycka att en årlig semesterlapp inte är något att sucka över. Snarare något att vara glad och tacksam över. För det är ett bevis på att vi har era barns bästa i våra ögon. Det är grunden för att kunna planera en trygg verksamhet för det allra käraste ni har. Jag hoppas att ni känner den tilliten till min yrkeskår.
10 frågor.
02 April 2014
12:45:45
Vardagsliv
Kommentarer 1

Jag gav 10 frågor till kloka Hanna att besvara och fick 10 frågor tillbaka. Om ni vill ha 10 egna frågor från mig så får ni klura ihop 10 frågor i mitt kommentarsfält.. Jag skriver grymma frågor.. Moahaha..
1. Gillar du att resa? I så fall, vilket är ditt drömresemål?
Ja jag gillar att resa. Men jag längtar alltid hem efter en vecka. Utomlands har jag varit 4 gånger. Senaste gången är snart 10 år sen. Den stora drömmen är att åka till Indien och uppleva hela den indiska kulturen. En familjeresa till Thailand står på önskelistan också tillsammans med USA, Paris och Pompeji.
2. Hur var du som barn?
Innan mina föräldrar separerade så var jag utåtriktad och glad, en teaterapa som gärna stod i centrum. Efter skilsmässan var jag ett ganska så allvarligt barn som tog ansvar för alldeles för mycket, allt för tidigt. Även om jag fortfarande var glad och framåt så var det mer dämpat. Jag älskade att leka och använda min fantasi, sjöng hela hela hela tiden och var tokig i djur. Präktig till tusen, skulle bli präst!
3. Vad tycker du är svårt att prata om?
Döden i sällskap av någon som just mist någon. Feminism och politik i övrigt, främlingsfientlighet. Jag blir så jävla upprörd. Speciellt om jag får mothugg av anti-feministiska mansgrisar och främlingsfientliga människor. "Vardagsrasister" som har noll belägg för sina åsikter. SUCK!
4. Har du något smeknamn, och finns det någon historia bakom det?
Emla, kommer från barnen på jobbet bland annat. Familjen innan dess.
5. Vem har haft mest betydelse i ditt liv hittills?
Min underbara son såklart. Från den dagen han började växa i min mage så har han varit nr 1 och kommer alltid att vara. Den kärleken går inte att jämföra med något annat.
6. Hur har din dag varit?
Helt okej här i sjukstugan.
7. Om du skulle få skänka 10.000 till välgörenhet, vart skulle du välja att skänka dom?
Ah så svårt. De hade nog gått till något barnhem med aids-sjuka barn.
8. Vad fascineras du mest över gällande andra människor?
Det där som finns innanför skalet. En del människor går att läsa som en öppen bok, andra måste man skala sig in. Det tycker jag är spännande, människors innersta.
9. Vad är viktigt för dig i livet?
Min familj, kärlek, trygghet, jämställdhet, alla människors lika värde, djurens rätt and world peace.
10. Hur skulle denna dagen kunna bli ännu bättre?
Vi har tänkt gå ut i solen nu under eftermiddagen. DET ser jag fram emot.

Nyduschat trollhår..
Perspektiv på livet.
01 April 2014

Får man bara sova så fungerar hjärnan igen. I natt fick jag sova djupt och länge. Både Sixten och jag sov som klubbade sälar. Vi sov så hårt och tyst att sambon kollade till oss ett par gånger för att se om vi andades. Medicinen gjorde underverk.
Idag har Sixten varit glad och speedad. Rolig biverkning av medicinen men den hjälper otroligt bra! Han dricker den själv med hjälp av en sån där spejsad kopp, sen klappar han händerna och säger att han varit duktig. Haha, trollunge! Jag har smakat nån droppe och den smakar okej. I alla fall om man jämför med penicillin i flygande form. Nu vill vi få bli friska!
22:33:09
Vardagsliv
Kommentarer 0
Astma är inte världens allvarligaste sjukdom. Inte allergier heller. Jag kanske lät väldigt deppig och allvarlig i gårdsgens inlägg men det är ju klart att man alltid önskar sina barn en god hälsa. Sjukdomar är alltid ovälkomna hur små eller stora de må vara.
Eftersom sambon kommit in i en riktigt sjukdomsperiod med täta skov, tunga förkylningar, influensor och annat så är det tungrott här hemma. Vi biter ihop. Just nu ligger han i hög feber och jag bara längtar efter värme och sol som skall göra oss friska! Jag fokuserar på vändningen, när den nu kommer att komma. För kommer gör den alltid förr eller senare. Stackars mina sjuka killar.
Om Sixten har förkylningsastma så vet jag att det varken är farligt eller ovanligt. Jag har träffat många barn med förkylningsastma genom jobbet och är bekväm med inhalatorer osv om det skulle gå den vägen. Men det är ju alltid skillnad när det är ens eget barn. Förstås.
Tack till alla som hört av er här och utanför bloggen med erfarenheter. Det hjälper!
