Kräftskiva Vatlings 2014
27 Oktober 2014
Är det något som jag önskar på sikt i mitt liv så är det att hyra/äga ett stort äldre hus med en tillhörande lada. Då hade jag förmodligen Ernstat ihjäl mig. Mina systrar kallar mig Emelie-Ernst för att jag är så intresserad av inredning (det kan man dock inte ana om man kommer hem till mig för jag lever inte riktigt ut mina inredningsdrömmar hemma, än...) och hade jag inte arbetat som förskollärare så hade jag nog ägt en mysig liten inredningsbutik och utbildat mig till inredningsdesigner. Det drömde jag en del om som tonåring men livet tog en annan väg. Sen vet man ju aldrig vad framtiden bjuder på. Den som lever får se..
11:09:10
Heminredning
Sista helgen innan sambons sjukhus-period så hann vi med att ordna kräftskiva med fina Vatlingsborna. Vi städade ur deras lada och sen gick jag och H "Ernst" all over the place kan man säga. Vi hämtade grenar och använde oss av saker vi hade hemma för att få till det sådär mysigt och lantligt. Jag hade bröllops-feelings och drömde mig fram till maj 2016 då vi äntligen skall gifta oss. Under pyntandet och fixandet hade jag grymma sammandragningar och kunde liksom inte göra så mycket som jag velat och under festkvällen så kraschade sambon och vi fick lämna festen innan det hann bli ny dag. Vi hann plocka undan lite innan vi åkte hem men de stackars Vatlingsborna fick röja efter festen sen. Nästa år hoppas jag att vi är piggare och att festen varar lite längre. För nu måste det bli tradition. Allt som blir lyckat måste göras igen. Så är det bara.
Är det något som jag önskar på sikt i mitt liv så är det att hyra/äga ett stort äldre hus med en tillhörande lada. Då hade jag förmodligen Ernstat ihjäl mig. Mina systrar kallar mig Emelie-Ernst för att jag är så intresserad av inredning (det kan man dock inte ana om man kommer hem till mig för jag lever inte riktigt ut mina inredningsdrömmar hemma, än...) och hade jag inte arbetat som förskollärare så hade jag nog ägt en mysig liten inredningsbutik och utbildat mig till inredningsdesigner. Det drömde jag en del om som tonåring men livet tog en annan väg. Sen vet man ju aldrig vad framtiden bjuder på. Den som lever får se..
Kommentarer
Trackback