❤️B U S A M E D E M L A

Jag klev upp. Kände mig lite konstig men förklarade det med att det var "fastan" och vitaminerna som ställde till det. Körde in till mvc. Fick dricka sockerlösning. Mätte blodtryck, mage, vikt. Lyssnade på hjärtljud och tog blodprov. Alla värden var kanonfina och vi ligger fint i kurvan!

Sen kom - vinterkräksjukan/magsjuka.. Resten av dan har jag bott på toaletten. Med det ena, det andra och grymma magsmärtor.

Nu har jag haft paus i över en timma så jag hoppas att det börjar gå åt rätt håll nu. jag har fortfarande smärtor i magen och är väldigt svag då jag inte fått behålla något under hela dan. Inte ens vatten. Min älskade lilla bebis har i alla fall buffat på som vanligt där inne så jag hoppas att den är okej..

Sjukvårdsupplysningen säger att jag skall dricka resorb och försöka återhämta mig sakta sakta..

Tji fick jag för "problemfri" graviditet..

Jag hoppas verkligen att jag inte hunnit smitta någon! Och att sambon kan få klara sig utan!

Söndag i dag! Bebisen har klivit in i vecka 29 (!) och är hela 28 fulla veckor gammal. Lördagar är vår "bytes"-dag men det var ont om tid att blogga igår. Det är generellt ont om tid att blogga på helgerna. Och på vardagarna. Men nu när blogg.se har lyckas fått fram sin app så går det lättare att slänga iväg ett inlägg då och då..

Helgen har försvunnit rasande fort som vanligt. I fredags hade jag två underbara kvinnor på besök - min kära Jenna och min kära Linda! Vi proppade oss fulla med taccos och pratade långt in på småtimmarna om livet och allt vad det innebär. Vi kom sent i säng!

I lördags var det halloween-fest på schemat. Jag var utklädd till jungfru Maria! (vilket ni måste ha sett på en gång) och bebisen i magen fick agera Jesus. Vi var många fina festdeltagare och jag njöt av alkoholfritt vin kvällen till ära. Gott! Jag och Jesus smet hem när de andra gick vidare på krogen. Då hade vi fått nog och fötterna blivit tunga så det var verkligen läggdax!

Idag är det söndagsbrunch på joda med ett par vänner. Jag längtar ihjäl mig efter deras Caesarsallad! Bäst på hela ön!

Sedan skall vi storhandla inför veckan och hem och söndagsmysa med god mat och Gustavsson på tvn. Jag är sugen på lax och potatisgratäng.

I morgon är det besök hos barnmorskan. Jag skall göra glukostest och mäta magen/kolla värden. Har gått upp två kilo sen sist. Har märkt att jag blivit svullen de senaste veckorna och förra helgen tog jag av mig förlovningsringen. Det hade funkat ett tag till men jag blev rädd för att jag skulle missa att ta av den i tid annars. Så med 11 veckor kvar så känns det mindre härligt att vattnet redan gör entré. Men jag får göra det bästa av situationen och plugga på vad jag kan göra för att underlätta för kroppen.

Hoppas ni har haft en trevlig helg! Och får en fortsatt trevlig söndag!

Är det nån som ser vem jag föreställer?

Jag kan ju säga att jag är en världskänd gravid kvinna.. Som blev känd av att vara just.. Gravid... :)

Jag gillar föreläsningar. Det är så viktigt att få nya perspektiv och nya sätt att se på sin verksamhet för att kunna utveckla den och göra den bättre. På förmiddagen fick vi lyssna på en stockholmsförskola och deras sätt att arbeta med projekt, demokrati och dokumentation. Jag blev helfrälst i deras arbetssätt och stolt över att vi är på väg att nå dit också på min avdelning. Även om vi har en liten bit kvar. Med all ny inspiration i kroppen och knoppen skall jag genast igång och förbättra några områden.

Bebisen i magen var i uppror idag! H*n undrade nog var alla barnen var, varför jag satt så stilla och var tyst nästan en hel dag. Så det var livat från den lilla. Mycket livat! Mysigt!

Jag trodde därför att kvällen skulle bli lugn men bebisen har underhållit mig med både buffar och hicka. Detta är andra gången under hela graviditeten jag känner hicka. Märklig känsla. Men väldigt mysig.

En annan helmysig grej med dagen var att jag fick träffa så många av mina gamla klasskompisar! Många grattis och bebisfrågor blev det. Ibland kan jag sakna skolan lite. Att kunna reflektera ordentligt och diskutera och ventilera frågeställningar och förhållningssätt i stor grupp. Fast jag vill förstås hellre vara ute i verksamhetens verklighet och kämpa med alla utmaningar inom det jag verkligen brinner för.

Men nu längtar jag efter att få vara mammaledig med alla utmaningar som följer inom det ämnet.. Jag längtar efter min älskade bebis. Min lilla skatt.

när vi pratar tack..

Folk har slutat se mig i ögonen under konversationer. Nu är det bara magen som gäller. Jag är inte ett dugg bättre. Ser jag en gravidmage stirrar jag ut den totalt och försöker gissa vecka på den blivande mamman.

Vilt främmande människor ler sådär fånigt mot mig när jag vaggar fram likt en fet anka och liksom försöker visa sitt "åhhh" och "ahhh" med ögonen och munnen. Jag har svårt att förstå hur jag skulle kunna uppfattas som fin och gullig i det skick jag är nu.

Det skall klappas på magen, skrikas in konstiga och absurda grejer till mitt fläsk, frågas om det ena och andra. Berättas om diverse krämpor, sjukdomar och hemska storys. Skrikandet har jag svårt för. Man skriker inte till någons fläsk och absolut inte till någons bebis. Fast jag låter folk hålla på förstås. Av artighet. För att det kanske betyder något för den som klappar/skriker/frågar/berättar.

När jag är själv med min mage är det som allra bäst. Då klappar jag och myser, känner efter vart bebisen ligger och får fina buffar tillbaka. Sambon är också väldigt kärleksfull och fin med magen. Och när han tittar på magen och kommenterar hur fin och stor den är så smälter jag förstås.

Och sanningen är att jag oftast smälter till främlingars magbeundran också. För det är fint det där med magar och graviditet. Fint och spännande och magiskt.

Nu är det dags för kvällens insmörjning av magen sen är det sängen som gäller. Imorgon har vi stängt på jobbet och skall på två långa föreläsningar. Jag hoppas att de är så bra som det har lovats! & så skall vi luncha på Etage. God natt!

Här sitter jag och min gigantiska mage i Kalmar. Den ser inte alls så stor ut när jag står upp. Vi har haft en underbar helg i Kalmar och på Öland. Välbehövligt att få komma iväg tillsammans en helg sådär. Nästa resa blir när mitt älskade fadderbarn och systerson fyller 1. Då sticker vi på kalas. Förmodligen passar vi på att handla in allt det sista inför bebisens ankomst då också. Jag längtar redan!

Nu skall vi hem och hinna få några timmars sömn innan det är dags för jobb och vardag.

Idag är det tisdag. Tiiiiisdag. Jag känner mig sur. Sur och jävlig. Irriterad. Sist det blev dammsuget här hemma var i söndags. Det betyder att det verkligen behöver dammsugas idag. Verkligen. Det finns inte ens något på golvet att plocka upp så egentligen är det bara att rycka tag i snabeldraken och dansa en sväng. Egentligen. Och jag borde. Speciellt då jag har kort dag på jobbet och allt. Jag borde. Jag borde verkligen.

Men jag liksom stressade hem från jobbet för att starta igång min tvätttid och nu sitter jag här mellan maskinerna och suckar i soffan. Med vh1 på tvn och fötterna på soffbordet. På tvn struttar Mick Jagger runt med en man med dreads ner till marken. Mick Jagger är verkligen en struttare. Jag gillar maroon 5's låt om Mick Jagger. Och nu har jag just slarvat bort viktiga dammsugarminuter på att flumma om Mick Jagger.

Dammsuga. Jag borde. Jag borde verkligen.

Suck.

Vinter.
Helt plötsligt längar jag efter vinter. Snö... Jul... Kärlek...
I år tänker jag banne mig vara duktig och baka.
Lussebullar, knäck, kola, bröd..
Julskinka, fast den bakas ju inte förstås.

Nä, aldrig har jag längtat så mycket efter jul som jag gör i år.

Jul och min bebis. Min älskade lilla bebis.

Hej hej halsbränna, hej på dig halsbränna.
Hej halsbränna hej på dig halsbränna.
Hej halsbränna, hej på dig halsbränna.
Hej halsbränna, hej på dig halsbräääännaaa...

Ja, alltså nån form av graviditetskrämpa måste man ju ha!
Annars gills det ju inte..

I hate halsbränna.
Enligt mina beräkningar ligger det en bebis hårig som en apa där inne.
En ullig gullig lite apa, umpa umpa falleralleraaa...
Min mamma drack ramlösa när jag låg i magen för att lindra brännan.
Kanske värt att prova.
För att tugga tabletter som växer i munnen är pest!

Glömde kommentera bilden, som egentligen var anledningen till mitt inlägg. Gravidhjärna - check!

Baloo har verkligen udda favoritställen att sova på! Men han väljer oftast hårda ytor vilket jag inte har fattat ordentligt eftersom jag envisas med att handla klättertorn, filtar till fönsterbrädan och andra mjuka grejer som han totalvägrar att ligga på. Han är en hårding helt enkelt. Mattes finaste katt..

Och hur kommer det sig att sovande katter är så vansinnigt svåra att hålla sig ifrån? Man vill ju bara pussa pussa PUSSA.. Men utan att väcka förstås. Svårt det där. Fast min kisse är van vid sin mattes tvångspussar. Han är så perfekt pussvänlig, precis som sin storasyster hunden.

Så rackarns fort! Vi har gått in i vecka 27. Inte klokt! Det är sista veckan på trimester två, sen är det bara slutspurten kvar. Jag hoppas att vi får må lika bra under sista delen av graviditeten som vi gjort än så länge. Allt har liksom gått som en dans och jag har mått oförskämt bra.. Just nu kör bebisen sitt kvällsrace. Den känns så väldigt tydligt nu! Nästan läskigt tydligt. För några veckor sen var det bara ett gulligt och behagligt fladder, men nu, nu bånglar den på ordentligt där inne. Så pass ordentligt att jag inte kan koncentrera mig på något annat än bebisen när den sätter igång. Fast jag kommer väl att vänja mig så småningom. Det är så roligt för sambon att få känna sådär ordentligt. Nu är det inte bara jag som njuter av bebisens bus. Det känns som att vi delar graviditeten och upplevelserna på ett annat sätt nu. Härligt!

Ikväll har vi haft fina Åsa, fina Krall och fina Henke här på pizzabak. Gott. Blev trångt för bebisen när jag mofflat i mig nästan hela min del. Smarrigt värre.. Jag tror att sängen ropar efter mig nu. Läggdags..

Nästa helg befinner vi oss på Öland för barndop! Jag skall äntligen få stifta bekantskap med Sebastian som kom till världen i slutet av juni.. Mysigt värre! Härligt med miniresa med sambon!

Idag har jag fått träffa storasyster, gulliga Edvin, lillasyster, pappa m. Fru, bonusbrodern och farmodern! Nu är det lördagsmys med en liten vilding i magen och världens bästa sambo som gäller!

Och min söta hund förstås.. Det där med "otvättbara" kuddar är inte helt optimalt som sagt.. Här ser ni varför..

Jag försöker att inte handla massvis så här innan. Eftersom det är min första lilla bebis så har jag ju inte riktigt koll på läget vad man behöver och inte. Vad som är livsviktigt och vad som är onödigt. Jag rådfrågar mina kloka mammor i min omgivning och funderar på hur jag vill ha det, vad som kan tänkas vara viktigt för mig och sambon. Vad vi sätter värde i.

Men lite roliga saker måste man ju få köpa...

Alla barn behöver en mysig filt till vagnen. Och alla barn dreglar. Kanske inte så mycket med en gång. Men tids nog dreglar dem. Det har jag bestämt. Så då måste man ju ha dregellappar i fina färger. Man måste faktiskt det. Det har jag också bestämt. Jag är bra på att bestämma. Härom dan bestämde jag också att alla barn behöver en bokhylla med barnböcker i sitt eget rum redan när dem är minus tre månader gamla. Så jag fixade en. Och det blev fint! Det är aldrig för tidigt för att börja läsa. Så det så. Klantig som jag är så ramlade jag när jag var mitt uppe i tvättandet av hyllan (som stått i förråd i något år) men landade på knän och händer. Nära ögat. Fick nästan hjärtsnörp. Men det gick bra. Bebisen sparkar och allt känns som vanligt. Jag måste nog inse att jag inte kan ränna på som vanligt och förlita mig på envisheten och "turen" längre... Jag har något värdefullt i magen att skydda.

Nu behöver jag bara en hemnesbyrå till alla kläder jag absolut inte har köpt och fått. Sen kan jag köpa min tvättmaskin jag har bestämt att alla har rätt till och tvätta alla kläder i parfymfritt tvättmedel.

Sen kan bebisen få komma.

Eller, först skall jag köpa lite inredningsgrejer också. Daah. Och leksaker. Och små fina lådor till leksakerna. För det måste man ha. Och ett pinguspjälskydd, för det har sambon bestämt att bebisen skall ha. Och sen kan bebisen få komma!

Eller tjaaa.. när den är klar (färdigbakad) förstås och vi har fått barnvagnen osv...

Och bebisen fick presenter!

Presenter av Mamman och Pappan...



Och present av toksöta Oliver...



Jag och sambon fick också present. En jättefin blomma som står och sprider kärlek i köksfönstret.

När man ser Oliver tillsammans med hans mamma och pappa så längtar man ju ihjäl sig efter sin egen. Jag vill ha min skruttunge nu! Jag vill också ha min egen att pussa på och busa med. Jag hoppas att jag klarar ut att uppfostra en lika fin och mysig stjärna som Olivers mamma och pappa har gjort. Jag får kräva dem på bästa tipsen när det börjar bli dags!

Nu har jag alldeles strax klarat mig igenom en veckas jobb! Halsen går mot det bättre men det piper och tjuter fortfarande när jag andas och jag får sova sittandes med fyra kuddar bakom. Men jag får äntligen sova! Underbart! Snart kan jag nog sjunga och prata normalt igen utan hostattacker och kramp i lungorna.

På jobbet har det varit lite barn hela veckan. Höstblåsor. Vidriga höstblåsor! Förhoppningsvis blir det full fart och som vanligt nästa vecka. På lördag går vi in i v.27. Den sista veckan i trimester två. Jag fattar inte vart veckorna tar vägen!? Barnen på jobbet har så många roliga tankar och funderingar om min bebis i magen. Är det en tjej eller kille? Kan den gå eller krypa? Kommer den ut ur munnen? Vad äter den? Skall den växa och bli stor? Vad gör den i magen? Sitter den i naveln eller i tuttarna? Det är väl ingen fisk heller? Vilken sorts barnvagn skall jag köpa? Har den napp? Kan man se den om man lyfter på tröjan? Hur stor är den?

Och jag förklarar och förklarar det bästa jag kan och får tusen varför tillbaka. Det är spännande med bebis, helt klart. Barnen gissar på att det är en tjej. Mina arbetskompisar har inte börjat gissa riktigt än, bara en som gissat tjej. Jag känner fortfarande inte alls vilket kön det skulle kunna vara. Jag måste ha världens sämsta känsla för sånt där. Det är en bebis helt enkelt. Med snopp eller snippa. Konstigare än så är det inte. Men väldigt spännande förstås!

Här kommer ännu en magbild. Jag tycker nästan att den har krympt och ändrat form sen sist. Så lite smått orolig var jag inför besöket hos barnmorskan idag. Men allt gick bra som vanligt. Det är skönt att alla värden sköter sig som de ska och jag hoppas verkligen att det får fortsätta så. Blodtryck - perfekt, sf-mått - perfekt i kurvan och vikt helt okej. Jag har gått upp 7kg sen inskrivningen och det var inget att stressa upp sig för tyckte hon. Det är så olika hur mycket man går upp och hur mycket vatten kroppen samlar på sig i slutet. Så vi får väl se!

Vi fick höra bebisens hjärtljud! Magiskt! 140 låg bebisens hjärtljud på, inte för att det säger mig något men det var häftigt att få höra hur fort det lilla hjärtat klappade. Sen var ju vår lilla skatt tvungen att busa till det lite så h*n sparkade till ordentligt på det där avlyssnarintrumentet så det sa pang i högtalaren. Busunge!

Nu längtar jag efter alla inbokade möten som är kvar, och föräldrautbildningen vi skall gå. Nu mot slutet så händer det lite grejer! Roligt! Hoppas att det får tiden att gå fortfare!

Appgalen är precis vad man blir när man ligger i soffan och tycker synd om sig själv. Fast egentligen tycker jag inte synd om mig själv. Jag blir irriterad på att vara sjuk. För att jag vet hur mycket jag behövs på jobbet. Sjuka barn = sjuka fröknar = vikarier = otryggt för föräldrar och barn. Därför känner jag mig dålig och otillräcklig för att jag är sjuk. Det känns som jag sviker både mina arbetskamrater, barnen och föräldrarna. Fast än jag vet att det inte är så. Fast än att jag vet att jag också måste vara hemma för att förhindra att fler blir sjuka. Men ja, lätt är det inte när samvetet ligger där och gnager.

Så jag förtränger samvetet med roliga appar på iphonen. Idag har jag gjort en plansch. Fast på gammal bild. Skulle jag fota hur jag ser ut just nu så skulle ni tuppa av framför skärmarna.. Roliga app-tips mottages tacksamt!

Det har varit en hård helg. Hostan har gjort att jag fått minimalt med sömn, och det nattliga kissandet har tagit fart, ordentligt. Vid varje host känns det som att jag skall kissa på mig. Men det hör ju till, eller hur! Jag hoppas hostan ger med sig snart. Halsen är ordentligt mör efter veckan kan jag lova. Blåsorna är bättre och jag hoppas komma tillbaka till jobbet på tisdag eller onsdag!

I fredags hade vi fina brobor på tacos. Jag ääälskskar mat. Jag vet inte riktigt vad som hänt men i några dagar har jag haft lukt och smak. Bara sådär. Så jag njuter och väntar livrädd på att det skall försvinna igen. På lördagen fick vi komma på inflyttningskalas med smörgåstårta och ikväll skall vi till papsen och få grillat. Så jag kanske borde sätta på mig lite mascara och försöka se lite mindre sliten ut...

Jag längtar till kvällen då jag kan få provvärma min fina lila vetekudde i handlade i lördags! Jag hoppas på under..

Här kommer lite bättre bilder av The Arks sista konsert (lånade av fröken Holms facebook med tillåtelse).

Och här är sista gången de framför It takes a fool to remain saine. Min absoluta favoritlåt.
Ola, jag skall föra det vidare, jag lovar. Jag skall förvalta ert testamente, ert så otroligt viktiga budskap. Jag skall bidra till en bättre värld och det skall mitt lilla hjärta i magen också.

Här är grönans "snabbgenomgång" av konserten.