❤️B U S A M E D E M L A

Sixten och jag är i fas igen känns det som. Båda är gladare och för det mesta harmoniska. Jag hoppas att denna lugna härliga period får vara läääänge. Gärna resten av min mammaledighet.

I veckan har vi varit på långa barnvagnspromenader, hängt med mammor, pappor och barn lite här och var, besökt sångstund, lagat mat, lärt oss att sätta sig från krypande och LÄRT OSS ATT KOMMA NER NÄR MAN STÄLLT SIG UPP vilket är väldigt behändigt. Jag har varit på både avdelningsmöte på jobbet samt föräldramöte och visat upp mig för de föräldrarna jag inte hade träffat än. Jag vill gärna att de skall ha ett ansikte på personen som kommer i januari och skall ta hand om deras små älsklingar. Så att det känns tryggt. Barnen får jag ju träffa lite nu och då när jag hälsar på så jag är förhoppningsvis ingen total främling när jag kommer tillbaka.

Ikväll skall vi till pappa och äta mysmiddag. I morgon blir det loppis, marknad och kanske lite bus med vännerna. Tiden springer ju iväg så fort.

Alldeles för fort.

..har guld i mun.

Ibland måste man stanna upp och njuta av de där småsakerna, de vardagliga tingen som gör livet så underbart. Att borsta tänderna tillsammans på morgon och kväll tillhör mina absoluta favoritrutiner. Jag tänkte aldrig på sånt när jag var gravid med "masken" (kommer ni ihåg mitt udda namn på Sixten när han låg i magen? Haha?), hur mysigt det skulle bli med alla dessa vardagsting. Jag hade lagom problem med att ens fatta att det växte ett barn inuti mig.

Masken kom ut och blev en groda. Det är så roligt med föräldrar och "smeknamn". Vi använder mest grodan, skruttungen, älskling och Sixten (såklart).

Idag har han namnsdag! Einar heter han i mellannamn. Efter sin mors farfar och farfars morfar. Sixten har bara släktnamn. Det kommer att bli en tradition i vår familj. Det blir till att pejla in släktträden ordentligt när nästa älskling kommer.

Sixten är sjuk. Snor och dregel sprutar och febern har stigit. Natten till igår sov han bara nån timma hit och dit på natten. Annars skrek han. Skrek och skrek och skrek. Troligen magknip. Han vägrade ta flaskan (amma) och vägrade napp (småsnutta), vägrade somna, ville knappt vara i famnen. Grät bara vi gick in i sovrummet. Sambon och jag turades om med att vanka av och an med vår ledsna älskling. När han sov så sov han bara på. Men vaknade fort och skrek igen. Ingen i familjen fick sova särskilt mycket vilket resulterade i att vi var griniga på varandra igår kväll. Allihopa.

Men i natt fick vi sova. Som små snarkande grisar låg vi i sängen alla tre och sov och sov och sov. Föräldrar med kolikbarn, vilka hjältar!!

Men nu har han alltså blivit förkyld istället. Vi missar sångstunden i morgon, lite trist, men förhoppningsvis går det över snabbt så vi kan gå nästa vecka.

Han är tapper vår lilla sjukling. Leker på och har ändå hyfsat tålamod för att vara sjuk. Jag letar kläder på nätet. Tycker inte att utbudet här hemma i affärerna tilltalar särskilt mycket. Någon som har tips på en bra onlinebutik med färgglada kläder som är relativt billiga?

Lilla älskade groda! Åtta månader! Redan? Storlek 74 är ett minne blott och nästa uppsättning kläder har åkt fram.

Men längden och vikten är inte det enda som förändrats denna månad. Sixten är nu en mästare på kryp. Det går fort som tusan och han tar sig över alla ev. hinder plättlätt. Nyaste nöjet är att gå runt möbler eller hålla mamma/pappa i händerna och gå. Han kan även förflytta sig från t ex soffan till bordet genom att ha en hand på varje sak. Jag är grymt imponerad! Och äntligen börjar han kunna ta sig ner (på ett sätt som inte ger bulor) från saker när han ställt sig upp. Härom dan stod han bredvid bordet utan att hålla i sig i några sekunder. Då stannade hjärtat på oss båda två och han blev jätteförvånad när han kom på vad han gjorde. Som tur är har det inte hänt igen. Han är fortfarande väldigt ostadig i fötter och ben så han får gärna vänta med ståandet och gåandet.

Under den gångna månaden har två tänder ploppat upp! Gnagbehovet är gigantiskt och kalla morötter är bästa tuggisen. Den ger skönt motstånd och kyler bra.

Nya ljud har upptäcks och han låter mest gai gai gai, eller guj guj om han inte smäller av sina fantastiska pruttljud. Heeeeej säger han också när han ser en men det vet han ju förstås inte vad det betyder än. Vi säger ofta just så med samma tonläge som honom när vi ser honom/lite då och då jag och sambon så det är ganska kul att han snappat upp det lätet och gör så han också.

Han pruttar med munnen och tungan på ett jätteroligt sätt nu men det roligaste är när han lägger munnen mot t ex badkarskanten eller bordet och blåser fram ljudliga och smällande pruttar.

Så kan han PUSSAS också. Förmodligen det gulligaste jag varit med om någonsin. Helst pussar han sin pappa men även jag lyckas lura till mig en puss då och då. Mysunge!

Min lilla lilla bebis!

.. här filuren bet mig just i tån! AJ! ;)

Ungen leker med en bläckpenna (som han inte har stoppat i munnen än, jag har redan tagit undan den, no need to call social service), vi behöver åka in och handla, mitt hår är inte borstat, familjen Camden är på tvn, jag planerar kräftskiva per sms med sjuk festvärdinna och solen började just skina så vi borde ju ge oss ut i sandlådan och leka.

Men det värsta av allt är att mina framtänder nere har försvunnit! Spårlöst. Var fan kan jag ha lagt dem?

Min gullunge.

Sixten växer så det knakar och 74:orna börjar bli på tok för små! Nästa storlek, 80, är ju fortfarande lite stora, vi får vika upp ärmarna på tröjorna och byxor i 80 har jag inte ens provat. Men hellre lite rymliga kläder än snortighta där man får kämpa i hans fina små armar och ben.

Så, i dagarna har jag rensat bort och tagit fram nytt. Vi lånar en hel del kläder från Sixtens kusin E och det är GULD VÄRT! I en av kassarna hittade jag idag såna här små tossor med sula. De är ju perfekta nu när Sixten skall resa sig mot allt här hemma. Fram till nu har det gått bra att vara strumplös för bra fäste, men nu börjar det bli lite kyligt och igår tyckte jag att hans fötter var lite kalla så då blir det kanon med såna här varma och stadiga tossor.

Det var en härlig stund i byggdens församlingshem. Gitarr och roliga barnlåtar som vi faktiskt inte sjungit förut. Det blir till att träna till nästa vecka. Sixten satt stilla och tittade länge på den skäggiga mannen med gitarren innan han vågade sig iväg på äventyr!

Jag tycker det är härligt med hösten och alla aktiviteter som startar. Vi skall försöka socialisera oss och njuta av våra sista månader innan det är dags för mig att återgå till jobbet.

Sixten somnade som en stock när vi kom hem och sover ännu, det tog på krafterna helt klart!

I går morse var febern som bortblåst och Sixten var sig själv igen. Där var det full fart från morgon till kväll som gällde. Har man varit i stort sett sovande på sin mamma i flera dar med hög temp så måste man ju passa på att busa extra när man är pigg igen. Jag undrar jag om det inte är tand nr 2 som spökar. Spelar ingen roll egentligen. Barn får feber. Punkt. Knäppt att man så ofta söker förklaringar till allt. Det är den där lilla treåringen som kommer fram "varför, varför, varför", tror jag bestämt.

Nu har det gått ett feberfritt dygn så idag bär det av till sångstund för första gången! Jag har ju sjungit för Sixten i stort sett varje dag sen han föddes, han äääälskar sång och musik. Det är roligt att vi delar det intresset. Hoppas det håller i sig. Det skall bli roligt att se hur han reagerar! Lite spännande också att se vilka föräldrar och barn som är där. Undrar om man känner igen några föräldrar från jobbet.

Bjuder på en just-nu-bild. Den där lilla snarkande beiga högen är Sixten, och jag har både smink och finne! Jag har ju väldigt sällan smink nu för tiden. Finner också för den delen. Egentligen har jag bara smink om vi skall på något speciellt. Det känns överskattat på något vis att stå och mejka och fixa när man egentligen inte behöver. Så oftast får ni ju se mitt tryne all natural. Det går säkert inte ens att se någon skillnad. Haha. Det har gått så långt att jag själv tycker att jag ser lite dum och konstig ut i smink. Jag känner liksom inte igen mig, tycker bara det ser konstigt och fejkat ut. Vanesak förstås. Blir väl annat när jobbet börjar igen.

Här är vi!

40 grader. Snart två dygn. Hoppas det är över i morgon. Skrutten bara sover och sover och sover. Sen vaknar han och filurar en stund och så somnar han igen. Han äter åtminstone när det bjuds. Min lilla älskling.

Här har ni ett par febriga ögon från förut. Min lilla plutt. :(

I morse hade grodan en temp på 37.9 med Alvedon i kroppen. Lägst temp hitintills! När han vaknar från sin förmiddagsvila skall det bli spännande att se vad tempen ligger på utan febernedsättande. Är tempen inte över 39 så skippar vi mer Alvedon. Kroppens försvar måste få arbeta på egen hand också. Hoppas på frisk kille i morgon så att vi kan gå på sångstund på torsdag!

Mycket vila, extra ersättning och vatten. Febern börjar gå ner. Vi är nere på 38,8 nu och älsklingen är lite piggare. Undrar jag när vi kommer i säng ikväll. Sååå skönt att han är piggare!!

Sixten gillar vatten, men inte ur pipmugg eller flaska, nä, han skall dricka ur Lokaflaskan som mamma och pappa. Vi har ju förstås inte Loka där i. Vi ställer in flaskor med vatten i kylen så att det alltid finns kallt vatten hemma. Små bebisar skall inte dricka bubbelvatten! Kan vara bra att veta!

Nu sover Sixten hela (med en matpaus) nätter igen, men igår några timmar efter vi kommit hem så slog febern till som en blixt från klar himmel. 40,2 är tempen uppe i när alvedonen är ur systemet. Inga andra symptom. Men jag anar en röd fläck på magen, kan det vara tredagarsfebern som slagit till? Eller tand nr 2. Det visar sig nog.

Vi har eliminerat alla måsten idag och myser tillsammans på soffan istället. I natt sov han hos oss i sängen och hela dagen har han sovit på mitt bröst eller tätt intill på soffan. Just nu sussar han djup på bröstet och jag tänker tillbaka på vår första tid tillsammans i livet då soffhäng och tv var vår vardag. Min lilla lilla groda. Hoppas det här går över fort så att han kan få bli sitt glada jag igen. Jag kan inte med att se honom såhär loj och sjuk. Mammas lilla älskling!