❤️B U S A M E D E M L A

Idag har det varit full rulle hela dagen. Först julstädning i köket efter frukost och sen lunch på stan med sambon. Därefter överraskade vi pappa/morfar på jobbet och sen gick vi på stan i en hel evighet. Jag hittade massor med fint! Kvällen avrundades med däckbyte och fredagsmys i vatlings och avslutas nu i soffan framför dumburken.

Jag är stentrött efter veckan med sena pluggkvällar och har blivit lovad sovmorgon till åtta i morgon. Det ska bli så skööööönt att sova!

Och så har vi möblerat om lite. Mer om det en annan dag. God natt!

Fyra tänder har människovalpen nu. Fyra små söta vita tänder. Idag tyckte jag mig se en ny svullnad uppe också. Det kan stämma ganska bra eftersom det är matvägran, litervis med dregel, snor och elände i vårt hus nu för tiden.

De där tänderna alltså. Så fort lille S ser en sked komma mot munnen så vrider han på huvudet à la exorcisten och tokvägrar. Punkt. Men om han får äta själv med fingrar och sked så går det aningens bättre. Då får han i sig lite grann åtminstone.

Klart, det gör väl ont och är ömt kan jag tänka. Nattetid är det inga problem i alla fall och humöret är som vanligt så det verkar bara vara matdelen av livet som inte är helt hundra just nu. Nån flaska ersättning går att locka i honom ibland så han svälter inte i alla fall. Vi kör ju fortfarande en del med flaska. Det tänker vi nog fortsätta med tills mat-maten satt sig mer ordentligt. Hade jag kunnat amma så hade jag ju fortfarande ammat så jag ser ingen idé med att fasa ut flaskan, inte än. Vi får se vad unge herrn tänker sig. Det vet man ju aldrig. Sova hela natten hade ju vart skönt. Om inte annat..

Jag plockar ur, Sixten dammar och snorar ner. Sådär som det ska vara helt enkelt. Lagom till det nya året är vi färdiga skulle jag tro. Sixten tycker att det är väldigt spännande med alla skåp som öppnas och saker som tas ur dem. Han sätter sig gärna mitt i och filurar lite.

Idag är älsklingen hela tio månader gammal. Igår lärde han sig att vinka och vinkade ivrigt till våra middagsgäster. Om de inte vinkade tillbaka så blev han sur, haha, man måste tydligen lära sig att SLUTA VINKA också. Gullunge.

Idag tog han sina första fyra steg (som jag missade). I en månads tid har han gått ett-två steg men ramlat snabbt efteråt. Nu hade han gått fyra stadiga steg och stod sen stilla utan att ramla. Förgäves har vi försökt att få till fler nu på kvällen, men icke.. Den som väntar på något gott!

Tand nr tre har ploppat. Fyran är på väg. Sen har han fyra små söta tänder nere.

Roligast just nu är att flytta leksaker. Till exempel ur backen upp på bordet och tillbaka. Gunga är också roligt. Läsa bok är fortfarande roligt. Springa längs med möbler och väggar är roligt, speciellt om mamma/pappa "kommer och tar honom".

Han äter numer TVÅ gånger på natten och sover endast TVÅ timmar åt gången. Han lägger sig runt 7, vaknar 10, 12, 2, 4 och sen går vi upp klockan 6. Jag vet att jag lever.

Han är inne i en härlig period just nu där han visar massor med kärlek till oss och människor han tycker om. Han skrattar, ler och busar med glimten i ögat. Han flörtar, kramas och pussas, dansar och sjunger, pratar med storebror katten och är sådär go så jag bara har lust att stanna tiden just där vi är just nu. Jag kan inte få nog av vår lilla glada älskling. Han säger mamma och KAN säga ba-ba även om han inte använder det så ofta. Älskade unge va jag älskar dig!!!

I min famn ligger Sixten och sover sen nån timma tillbaka. När han vaknar är det förmodligen lunchdags och sen skall vi på fika och lek. Vi bryter karantänen och beger oss dit snoriga barn och mammor är välkomna. Jag tror dock att vi är på väg att bli friska igen. Vi mår mycket bättre och snoren är på väg bort. Förhoppningsvis är vi redo för öppna förskolan och sångstund nästa vecka.

Tanden som var så nära att komma upp verkar ha saktat av farten igen och lära-gå-andet verkar han ha lagt på is. Nu är det klättring som gäller. Upp upp upp skall han. Bland annat klättrar han upp på spisens handtag så att han kan se upp över spiskanten. Soffan klättrar han upp i om han hittar någon att hålla i och sådär håller det på. En riktig klätterapa verkar vi ha fått.

Något annat vansinnigt gulligt jag har observerat i dagarna är att han sjunger (nynnar) och dansar när han sätter igång musiken på hans buss. Jag sjunger ju nästan konstant. Att leva med mig är som att ständigt befinna sig i en musikal. Jag lyckas oftast skärpa till mig när det är folk i närheten men Sixten den stackarn har ju levt med en trallande mamma sen han låg i magen. Det verkar ha smittat av sig. Vi får se hur det utvecklas. Han kanske blir tokanti musik tillslut. Eller lika trallig. Jag har ju toktrallat hela mitt liv jag. Så som jag är helt enkelt. Jag trallar.

Nu spårade jag iväg. En trallig fredag och helg önskar jag er!

Till mam-mam. Jag älskar att vara mam-mam och även om pussarna är snoriga och blöta av dregel så är det de finaste man kan få. Åh va jag älskar dig min fina unge. Måtte pussarna aldrig ta slut!

Sixten brukar vara med när jag skriver matlistor med mera och igår ville han skriva själv, vilket han fick tillsammans med sin pappa på eget block. Helt fantastiskt hur han höll pennan själv och gjorde små krumelurer. Så idag har kritorna åkt fram och vi gör små konstverk tillsammans. Jag tror att det börjar bli dags att handla hem flaskfärg minsann.

Familjens manliga medlemmar sover och snarkar gott bredvid mig men jag kan inte somna.

Sixten har blivit förkyld på nytt. Igår kom snor, i natt hosta och idag har det varit lite av varje. Så vi får stanna hemma från öppna förskolan i morgon också. Sixten mår ju egentligen helt okej. Men jag tänker på de andra barnen och föräldrarna för han smittar nog ganska bra just nu kan jag tänka mig. Till jobbet vågade jag mig dock och mötte snoriga och glada barn så där var det nog ingen fara. Där brukar snor härja fritt.

Det känns som att hela hösten har varit en enda lång förkylning. De friska perioderna mellan är alldeles för korta. Förhoppningsvis bildar han maffiga antikroppar inför framtiden. Värsta antibacill-hells-angels.

Vi är vid gott mod i alla fall!

Varje dag bjuder på nya upptäckter just nu. Sixten vill göra saker vi gör och jag har så svårt att hålla mig för skratt åt hans roliga upptåg. Igår fick han sitta i min famn när jag skulle sätta på mig mascara, han fick hålla i ögonfransböjaren och helt plötsligt började han trycka den mot mitt ansikte. Han visste precis hur "mamma gör".

Han öppnar skåp, stänger dem och vill att man säger PANG, toapappret skall i toaletten, han matar oss med kex och mat, allt möjligt skall ut och in i tvättmaskinen (idag såg vi en napp åka omkring där inne), han står vid tvättställningen och drar ner tvätt, klättrar upp på leksaksbacken för att nå bättre, trycker in hans napp i våra munnar, kryper iväg och ropar efter en när han vill visa något, trycker på alla knappar han hittar för att få igång saker, "ber" om musik som han dansar till, borstar tänderna på oss, .. Jaa.. Listan kan göras lång. Just nu går utvecklingen så fort att jag har svårt att hinna med! Det gäller att se vad han "egentligen gör" när han far omkring som en virvelvind och pillrar med allt. Jag försöker att inkludera honom i det jag gör, vi gör mycket tillsammans och än så länge gillar han att pyssla med sin gamla mamma. Värre blir det väl om femton år kan jag tänka mig..

Här har vi tandploppartider. I tisdags kom det onda med frustration och ilska i släptåg. Igår kom den höga febern. Idag ser man första aningarna till nya tänder på undre raden. Två svullna gaddar väntar på att få ploppa upp och göra sällskap till de två som redan sitter där. När de första två tänderna kom så märktes det inte lika tydligt. De smög sig fram. De här tänderna verkar ha mer bråttom och då är det väl kanske så att det gör ondare och visar sig kraftigare. Alvedon är vår bästa vän just nu.

Vi la ner "inte-äta-på-natten"-grejen efter tre nätter förresten. Inte värt. Inte nu. Det är helt klart för mycket som pågår i vår älsklings liv just nu. Vi får vänta tills det lugnar ner sig lite och ta upp det igen då. Onödigt att lägga till ytterligare en förändring och prövning när han har så mycket annat på gång.