Titta, jag kan också!
Varje dag bjuder på nya upptäckter just nu. Sixten vill göra saker vi gör och jag har så svårt att hålla mig för skratt åt hans roliga upptåg. Igår fick han sitta i min famn när jag skulle sätta på mig mascara, han fick hålla i ögonfransböjaren och helt plötsligt började han trycka den mot mitt ansikte. Han visste precis hur "mamma gör".
Han öppnar skåp, stänger dem och vill att man säger PANG, toapappret skall i toaletten, han matar oss med kex och mat, allt möjligt skall ut och in i tvättmaskinen (idag såg vi en napp åka omkring där inne), han står vid tvättställningen och drar ner tvätt, klättrar upp på leksaksbacken för att nå bättre, trycker in hans napp i våra munnar, kryper iväg och ropar efter en när han vill visa något, trycker på alla knappar han hittar för att få igång saker, "ber" om musik som han dansar till, borstar tänderna på oss, .. Jaa.. Listan kan göras lång. Just nu går utvecklingen så fort att jag har svårt att hinna med! Det gäller att se vad han "egentligen gör" när han far omkring som en virvelvind och pillrar med allt. Jag försöker att inkludera honom i det jag gör, vi gör mycket tillsammans och än så länge gillar han att pyssla med sin gamla mamma. Värre blir det väl om femton år kan jag tänka mig..
Visst är det härligt vad dom lär sig ;-) även om det är mindre praktiskt ibland. Men precis när jag läste detta kröp V fram till mig med mina ballerina och håller nu på att trä på den på mina fötter :-)
