På jobbet
Jag var förbi jobbet idag och hälsade på och "lämnade över" mina barn. Det var väl behövligt att få komma dit. Speciellt idag då jag fortfarande är lite nere efter snitthistorian. Alla fina kramar från barnen och att bara få träffa dem fick mig att börja längta efter min egen lilla skrutt. Dem är ju "belöningen". Jag kommer få bli mamma!! Den största mest fantastiska gåva man kan få och här sjåpar jag mig över att sätta kateter och få spruta i ryggmärgen och bli skärd i!! Det gäller att ha rätt perspektiv på saker och ting och jag laddar sååå för en ny positiv målbild. Jag vill se fram emot det här! Hallå det är ett BARN det handlar om! Inte en visdomstand som skall ut.
Jag skall äntligen efter nio månaders väntan och längtan få träffa mitt barn. Hur kan man då oroa sig över allt runt omkring. Jag fixar det här! Jag är ju för fan en blond viking med hår på bröstet och vallonblod från Frankrike!! "Roooar", låter mitt kämparvrål. Eller hår på bröstet har jag ju kanske inte. Där ljög jag lite. Bara om katten ligger eller har legat där. Då är det hårigt.
Som sagt, att få träffa barnen idag var verkligen balsam för själen. Kramar är bästa medicinen mot allt. Och att veta att jag skall bli välsignad med en egen underbar unge som mina fina barn på jobbet gör att operationen inte känns lika fruktandsvärd.
Jag skall fixa det här! Lite mer ojande så kan jag nog se fram emot det här också.
Och vetskapen om vilken underbar sambo jag har hjälper till. Han tittar på mitt oroade ansiktsuttryck, torkar mina tårar och försäkrar mig gång på gång om att han skall ta hand om mig och lillbusen tills vi fixar det själva. Och det gör mig lugn. Jag vet att jag har världens bästa stöd i honom.
Såhär dagen efter vändningsförsöket är magen som ett enda stort osynligt blåmärke. Den är öm och bebisen är ovanligt lugn. Jag har lite dåligt samvete efter gårdagens hårdhänta behandling men vet ju att den inte blivit skadad. Men lite läskigt var det nog.
Nu väntar sängen! Även om jag skämde bort mig med en ordentlig sovmorgon i dag så är jag stentrött. Det blir väl så när hjärnan går på högvarv!