Hoppgungan är framme.

27 Juni 2012 Follow on Bloglovin

När Sixten fyllde fem månader så tog vi fram hoppgungan vi fått låna av Sixtens lilla kusin. Jag trodde att han bara skulle hänga där i den stora påsen och inte veta vad han skulle göra. Men hjälp va fel jag hade. Han började genast hoppa när jag lyft ner honom och dragit igen dragkedjan. Nu har han fått hoppa några korta stunder och han flinar så nöjt när det är hoppdags. Det är en rolig stund där jag sitter bredvid och skrattar med honom i hans upptäckarglädje.
08:03:00 Sixten

Kommentarer
Postat av: Hilda

Hihi, tänk så långt ifrån "bokens" förmaningar om barnsaker, och tänk vad kul Sixten har! Där ser man hur det är utanför bokens pärmar :)
Åsa får mest hålla till godo med barnsaker som håller även för en snart 3-årings våldsamma lekar (vilket jag kände att varesig vår gåstol eller hoppgunga gjorde, såg framför mig hur Morgan kapade ett par ben eller två i stolen och fick upphängningskroken i huvudet från hoppgungan, så de donerades vidare).

Svar: Ja visst! Men så använder han den ju inte så ofta, och aldrig själv. Vi ger ju saker för att köpa loss tid för att äta, när han sitter i sin stol, men jag har börjat försöka bita mig i tungan när det gäller di där saaakerna och tänker att min uppmärksamhet/prat/sång och att han är med och inkluderad i det jag gör skall vara ett bättre alternativ! Svårt det där! Ibland vill man ju bara loss. ;) och kapade ben låter inte som en hit, kul och förklara det på nästa BVC-besök! ;)
Emla

2012-06-28 @ 08:22:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0