Nu skall ni äntligen få veta hur dopet gick till!
Sixten döptes i Väskinde kyrka med Andrea Bogren som präst. Det hela började med att Sambon fick den ärofyllda uppgiften att ringa i klockan. Efter Pippis sommarvisa på piano så var det dags för oss att hälsa alla våra älskade familjemedlemmar och vänner välkomna och det gjorde jag med en dikt skiven av Jessica Marie Nilsson. Den beskriver så bra det underbara med att ha blivit föräldrar. Den kändes genuin och äkta och satte ord till det vi kände inför dopdagen. Jag fick verkligen anstränga mig för att inte brista ut i hysteriskt rörd-mamma-gråt.
"Så kom du då till oss du älskade barn
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allt mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft,
så underbart skapat allting.
Ditt liv skall vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggora hotar ditt solsken,
är vi din tryggande borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått att bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka för stor att förklara."
Som första psalm sjöng vi den blomstertid nu kommer, sen var dopet igång. Jag tackade Gud för vårt barn, och sambon berättade vilka namn vi valt; Sixten Arne Einar. Alla tre är släktnamn. Arne och Einar finns dessutom på båda sidor.
Vi hade valt tre faddrar åt Sixten. Madeleine, min lillasyster, som fick äran att hålla i Sixten under dopet, Åsa, vår nära vän som fick läsa om Jesus och barnen, och Kristoffer, också vår nära vän som fick läsa en dikt om fadderskapet. Dikten heter Kom till mig och går som följer:
"Kom till mig när du är ledsen
och jag skall trösta dig.
Kom till mig när du är ensam
och jag skall hålla dig sällskap.
Kom till mig när du behöver prata
och jag skall lyssna.
Kom till mig när du är rädd
och jag skall hålla om dig.
När du än behöver mig
ställer jag upp för dig.
Vad det än gäller, när det än är,
finns jag här för dig."
Efter handpåläggning fick vi lyssna på solosång ackompanierad av gitarr. Det stod Lee Gotvik för. Hon har en otroligt vacker röst och fick till det sådär personligt och känslosamt som vi ville ha det. Hon sjöng Theos sång skriven av Mojje och efteråt var det dags för Sambon att hälla upp vattnet i dopfunten och Sixten att få sig ett dopp!
Så här ser en nydöpt älskling ut.
Andrea berättade om Sixten efter att vi beskrivit honom på vårt dopmöte. Vi beskrev honom som vi alltid gör, strålande glad, social, pratig och en riktig glädjespridare. Och det visade han verkligen på dopet då han bjöd på hela sin personlighet. Han pratade högt och mycket, log och lyssnade nyfiket på alla sånger. Prästen berättade också om
när familjen fick veta att han låg i min mage och om hur efterlängtad och älskad han var från första stund. Häliga och kära minnen! Sista psamlen vi hade valt var
Gud som haver barnen kär. Efter prästens välsignelse sjöng Lee sången
vi är på väg från Disneyfilmen Björnbröder. Sen var det klart! Sixten var döpt!