Bebisspår...
Sixtens förmiddag var traumatisk på många sätt. Vi var tvungna att dammsuga eftersom helgens timmar inte räckte till och Sixten är livrädd för dammsugaren. Vi lyckades fixa och trixa så att så lite tårar som möjligt föll men roligt var det inte. Höga ljud är inte Sixtens grej alls. Sen ramlade han och slog huvudet mitt upp i allt också. En ordentlig smäll på grund av en ouppmärksam mamma. Blä va jag avskyr när han slår sig och jag vet att jag hade kunnat förhindra det om jag bara tänkt lite snabbare/längre. Det blev inte bula i alla fall men oj va ledsen han blev stackarn.
För att kompensera upp förmiddagen packade vi mellis, klädde på oss varmt och drog iväg på lekparkshäng. Solen värmde gott och jag önskade en liten stund att det aldrig blir vinter och snö. Eller att jag måste börja jobba igen.
På kvällen fick vi fint besök av en kompis och nu är jag färdig för sängen.
Kolla va gulligt, BEBISSPÅR! Finaste spåren någonsin.