April april!
Hallå i stugan. Påsken är nästan över och det har varit en väl behövd ledighet men här blir det vab i morgon också. Sixten är fortfarande hängig och hans morfar och mormor Anna som han sov hos lördag till söndag ringde och dubbelkollade idag hur vi tänkte göra i morgon. För till förskolan är det inte dags att gå tillbaka än. Det har vi konstaterat. Jag hade hoppats att han skulle ha hunnit bli frisk de här lediga dagarna men vi åker nog på ett par dagars vab till och ett besök hos vårdcentralen.
Påsken har varit full med aktivitet. I lördags hade vi en kväll på stan med goda vänner. Vi åt på black sheep arms och slog på stort med munken och gick all in. Den där "dagen-efter-ångesten" man får nu för tiden är inte nådig! Det räcker att jag blir minsta lullig i huvudet så kommer ångesten som en käftsmäll. Det passar inte in i min mall på hur en bra mamma skall vara. Jag unnar alla andra mödrar i världen att släppa mammarollen ett par timmar och ha en rolig kväll. Men när det kommer till mig själv så är jag inte så förlåtande och förstående. På söndag morgonen ploppade det upp soliga bilder på familjer vid havet/i skogen/på lekplatser och jag hade skallebank och Sixtenlängtan. Och mensvärk från helvetet. Antar att Gud ville straffa lite extra. För att man kan liksom.
Vid lunch var vi pigga och glada och fick hem vår förkylda plutt. Som trots att ha blivit lämnad alldeles sjuk och eländig från sina egoistiska och partysugna föräldrar till sin morfar - hade haft det ganska bra. Faktiskt. Men PIGG det är han inte förkunnade morfarn och jag håller med. Han tyckte dock INTE att jag skulle ha dåligt samvete för det eftersom han hade varit glad och fri från bekymmer trots "hängigheten".
Nä, "hängigheten" är ju inget ord! April apil.. Eller nått.
Nu tänker jag sluta leka martyr. Jag måste hitta någon stackare på jobbet som kan ta min öppning så att jag kan vara hemma och ta hand om och krama. Sambon är och storhandlar och lilla S sover och sover och sover.
Glad påsk! Och glad första april!