De är hungriga de där rackarns fåglarna. När Sixtens kusin var på finbesök på ön så gick vi till Torgkassen och handlade utgånget bröd att mata fåglarna med.En äkta Visby-utflykt. Almedalen är ett sådans ställe som alltid får mig att hålla andan ett par sekunder när man sveper blicken över vyn första gången. Det är så otroligt vackert!
Vi var nybörjare alla fyra och märkte snabbt att man var tvungen att vara snabb och flink i fingrarna. Sixten var lite reserverad i början men det lossnade sen och han kastade bröd till höger och vänster. Jag var lite smått panikslagen efter ett möte med en tokfet and som visste vad han ville. Man såg honom redan på håll, vaggandes som om han hade sjutton ellingar i magen och sisådär tio gånger större än resten av hans kompisar. Om man inte var tillräckligt snabb så tog han för sig själv och vad han bet i var inte så noga. Jag såg för mitt inre hur hela min fot försvann och fösökte kasta brödet så långt bort från oss som möjligt. Han åt hela skivor förresten. HELA. Utan att tugga.
Smått traumatiskt. Men vi skall dit igen, en höstutflykt och ett besök på biblioteket hägrar nu när stranden börjar bli ett sommarminne istället för utflyktsmål. Det blir att ta med en limpa till storanden och en till resten av Almedalens fjädervänner.