I torsdags var jag på inskrivningssamtal. Alla prover togs på tisdagen och jag fick veta att allt såg fint ut. Bra järn, bra blodtryck, lider varken av hiv eller några andra sjukdomar, bra blodvärde, bra allting förutom en liten detalj då. Mvc:an hoppade inte direkt jämfota över min vikt och till skillnad från min förra barnmorska som sa åt mig att jag inte skulle oroa mig för vikten så fick jag denna gång fasta ramar att hålla mig inom. Jag som rasade upp 24 kg med Sixten. Jag har lite att jobba på. Men det skall gå fint, det har jag bestämt mig för. Och samlar jag på mig sådär mycket vatten den här gången också så får det helt enkelt vara så. Jag får göra det jag kan. Hitintills är viktuppgången på 0 kg. Mvc:an är nöjd och jag är lite rädd.
Innan jag gick lovade mvc:an att hon skulle boka in en tid till rutinultraljudet som sen skulle skickas hem till mig. Så nu går jag där otåligt och hämtar in posten troget varje dag. Jag vill veta NU!
Framför allt vill jag se att det är en levande bebis där inne, att moderkakan är fin och sen vill jag veta vilken vecka jag är i.
Jag har nämligen redan kännt av vår lilla älskling i magen sen några veckor tillbaka men enligt våra uträkningar så borde jag vara i vecka 14+4 idag. Mvc:an klämde på min mage och sa att livmodern nog var en eller två veckor större än vad den borde i vecka 14.
Det skall bli mycket spännande att få veta.
Vårt preliminära datum är 23 oktober <3
Det gör ju absolut ingenting om det blir två veckor tidigare.