❤️B U S A M E D E M L A

I helgen som var deltog sambon i en tävling på facebook. Coop tävlade bort två biljetter till Melodifestivalens final-rep på fredag. Sambon skrev en helt otroligt fin motivering och VANN dem! Men när han gick med i tävligen trodde han att det var till själva finalen, haha. Det blev lite svettigt på jobbet med att få ledigt men mina fantastiska arbetskamrater gav mig möjligheten att åka och nu är allt bokat och klart! 

Äntligen är det Mars. De sista dagarna i februari bjöd på fantastisk sol men idag vaknade vi till en grå himmel igen. Jag vill ha fler soliga dagar ute med barnen. Förutom att Torsten ramlar omkull varje meter så är det ute som vi fungerar allra bäst. 
Såhär på våren är det kohagarna som är allra roligast. Om några månader är de fulla med kor men än så länge är det vi som leker i dem. I helgen firades en av tjejerna som fyllt 30! Den andra trettioåringen i gänget. Den tredje är tydligen jag. Jag har lite svårt att förstå det fortfarande. Att jag skall kliva över det där berömda strecket. Vi hyrde ett bad och åt en massa gott till tända ljus och härlig musik. Det var så fint att jag fick rysningar emellanåt. Fina tjejer! Vi är så olika men ändå så lika, det är så härligt få vara en del av dem! Det här är sjögrässallad. Typ det godaste som finns. Går att köpa i fiskdisken! Prova!Alltså den här ettåringen. Precis som ettåringar skall vara. Så himla fin och full med en ettårings nyfikenhet. Nu blir det att springa efter den här de närmaste åren. Ibland vill jag slita mitt hår men det är så mycket kärlek! Sen har vi husets fyraåring. Min förstfödde. Han är så klok och full av kärlek. Det ryms så mycket i den här lilla kroppen och det är häftigt att få följa med i hans tankar. Han repar sig mer och mer efter hans pappas tuffa sjukdomstider och vi känner igen vår lilla kille igen. De där fasansfulla raseriutbrotten och oron har försvunnit. Allt han varit med om har förstås satt sina spår men vi försöker stärka honom så gott vi kan! Vår fina älskling! 

För några veckor sen upptäckte jag en rodnad på mitt högra bröst men tänkte inte så mycket på det. Jag viftade bort det med att barnen säkert legat på mig under natten eller att jag klantat till det. Rodnaden försvann efter ett tag men så helt plötsligt var den tillbaka. Jag ringde vårdcentralen för en koll och tänkte väl lite sådär att det kanske var förkylningen som satt sig i bröstet eller något annat tokigt men när en tid blev bokad hos en läkare så dök de där läskiga tankarna upp. Brösten ska ju liksom bara vara sådär mjuka, hängiga och härliga. 

Ni som har hängt med ett tag vet att jag ääääälskar våren. Det är min absoluta favoritårstid även om jag tycker mycket om de andra årstiderna också.
Ramslök. Världens godaste blad från naturen. Jag bröt av en bit och det doftade Ramslökssmör och grillat. Nu är det inte långt kvar! Jag ser fram emot att plocka Ramslök och Kajp på åkrarna runt vårt hus. Åh, våren! Du är så hjärtligt välkommen och efterlängtad. Kom snart så ska jag mindfulnessa skiten ur dig vareviga dag! Jag är redo för att krama ur varenda droppen av den där fina sköra pånyttfödelsen som världen bjuder på under den årstiden. 

Caaan you feeeeel the löööööv tonight... 

Förra veckan blev en vab-vecka där hela familjen var sjuka. Min yngsta var nog den som klarade sig bäst. Men min äldsta, han har haft feber i omgångar och varit sjuk i över en vecka. Jag vabbade måndag tisdag den här veckan också så sammanlagt fick vi starta vabruari med tio sjukdagar (men "bara" sju frånvarande dagar på jobbet). Idag hade han sin sista sjukdag tillsammans med sin mormor och i morgon skall han tillbaka till förskolan. 

Äntligen skall Scream Queens sändas i Sverige. Som jag har väntat! På söndag sänds det första avsnittet i kanal 6. Det går sent, 22.00 närmare bestämt och jag får nog spela in och se i efterhand om jag skall fungera dagen efter.

Världen är stor och full av platser jag aldrig satt mina fötter på. Jag tycker ju egentligen inte om att resa. Eller. Jag tycker väldigt mycket om att utforska andra kulturer, mat, miljöer osv men jag hade hellre zappat mig hem för att sova i min säng om natten, klappa lite på katten och titta lite på mitt fina trygga hem och sen zappa tillbaka till det nya och spännande landet. Just nu tittar vi på kortare resor lite längre fram i vår eller tidig sommar. En så kallad weekendresa ligger på planeringsbordet och det lutar åt Spanien. Jag har förälskat mig i staden Valencia och inser att jag måste dit någon gång i mitt liv. Det kanske blir för knöligt med en weekendresa dit men det är väldigt lockande!Vi hamnar väl på Fårö. Med husvagn. Och barn. Samt den kulinariska sensationen lammbajs-tapas. 

Det här inlägget är lite svårt att skriva eftersom det berör något som är så personligt att det kanske inte ens borde delas. Men jag känner att jag är tvungen, för jag har liksom skapat en ärlig atmosfär här och ni börjar bli några stycken som följer med mig på den här livsresan. Även om ni inte kommenterar särskilt mycket eller ofta så är det tryggt att ha er här. Det ska ni ha ett stort tack för! 

Jag har börjat träna två gånger i veckan. På tisdagar utnyttjar jag min friskvårdstimma och simmar. För två veckor sen började jag med friskis och Svettis. Jag går på jympa soft och börjar bygga upp min kropp. I höst tänker jag avancera vidare till jympa bas. Jag vill så gärna gå på spinning också men får inte till det tidsmässigt. 

I flera år har min garderob varit full av för små kläder. Ett kort tag kunde jag ha dem men sedan har de legat där och väntat på att jag skall gå ner i vikt. Som en riktig påminnelse om att min kropp är fel som den är nu har kläderna legat där och stressat. Men i söndags åkte dem ner i kassar och ges bort lite hit och dit. För nu ska ångesten bort. I garderoben skall det finns kläder i rätt storlek som jag trivs i. Inga måsten. Ingen ångest. Inga löften om ett smalare jag. Nu är nu och det är dags att försöka vara i nuet med både kropp och själ. 

Jag vill bara få vara jag med allt vad det innebär. Tro på mig själv. Leva i harmoni och uppleva lite lugn i själen. Jag vill inte att min hjärna skall gå på högvarv dygnet runt och jag vill få möjlighet att andas fritt, bara en liten stund som är min. Vänliga ord, frihet. Jag är trött, fundersam, disträ och låg.

Även om mycket är ljust och underbart så svärtas det i kanterna av vårt omtumlande liv. Vi har gått igenom mycket och vi har mer framför oss. Stundtals känns det så himla hopplöst. En kyla och ilska har smugit sig in och växt hos oss, vi som alltid skulle älska och ta hand om varandra. Som i alla förhållanden så måste det krisa för att kunna utvecklas. Vi har två små barn att tänka på. Två små barn där den ena är så lyckligt ovetande och den andre så olyckligt medveten. Ska vi någonsin bli hela? Jag känner mig ensam. 

Det är fredag, belöningen som kommer efter en jobbvecka. Nu är det heltidsarbete som gäller och det är många långa timmar ifrån barnen men jag tänker inte älta i det. Jag känner mig stark och positiv. Mitt arbete gör mig till en bättre mamma, och människa. Hade jag fått välja utan att ta hänsyn till något mer än min vilja så hade jag arbetat några färre timmar. Men det är ett fantastiskt yrke att få spendera alla timmar på. 

Det bar av till Slite och Lännas pulkabacke idag. Tänk att få åka pulka med havsutsikt. Jag är så glad över att vi får uppleva en "riktig" vinter i år. Vi var där med M+T+D, E+M+Å och D+J+F. Sambon följde med och barnens farmor och farfar kom förbi. Vi grillade korv på toppen av backen och jag hade med mig fisljummen oboy som hälldes ut när vi kom hem. Torsten blev kall om händer och fötter trots mycket kläder och filtar så han var ledsen nästan hela upplevelsen. Ledsen och trött. Det tog en stund att få honom varm och glad igen.